# ID: svediakorp-gov438356
# author: Bernié (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 403
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr kommissionär!
Jag har begärt denna förklaring från kommissionen eftersom jag blev mycket upprörd över de böter ni vill utdela till de franska fackliga jordbruksorganisationerna.
Kommissionen bestraffar den fackliga verksamheten två gånger.
Dels dömer ni ut en sektors förmåga till initiativ som gör det möjligt att agera solidariskt för att hantera en helt exceptionell situation.
Dels dömer ni ut de fackliga organisationernas själva existens eftersom bötesbeloppet är högre än vad deras budget tillåter.
Den franska nötköttssektorn omfattar 200 000 uppfödare med en genomsnittlig årsinkomst på mindre än 8 000 euro.
Under hösten 2001 hade priserna sjunkit med över 45 procent, trots att priset på nötkött i konsumentledet paradoxalt nog fortsatte att stiga.
Dessutom kom den europeiska solidariteten aldrig till uttryck, och den franska marknaden mättades av importerat kött till reapriser från andra medlemsstater.
I denna utpräglade krissituation fanns det inte ens längre någon marknad.
De franska jordbruksfacken enades om att fastställa ett minimipris, med den franske jordbruksministerns och jordbruksdepartementets samtycke.
Priset skulle ligga på en sådan nivå att det hur som helst inte var möjligt att få någon vinstmarginal.
Det kunde under inga händelser vara frågan om en hemlig överenskommelse, eftersom de franska fackliga organisationerna höll en presskonferens samma kväll som överenskommelsen undertecknades.
Trots vad man har kunnat läsa i pressen handlar det alltså inte om en kartellbildning, utan om en solidaritetsaktion för att inte behöva se en del av jordbruksproduktionen försvinna, nämligen produktionen av kvalitetsnötkött.
Om EU inte hade misslyckats med sin uppgift att säkerställa stabiliteten på marknaderna skulle de franska jordbrukarna inte ha behövt agera i unionens ställe.
Exceptionella kriser kräver exceptionella åtgärder.
Herr kommissionär!
Avslutningsvis vill jag ställa några frågor.
Kan ni närmare ange vilka åtgärder kommissionen vidtog och ge mig skälen till att de misslyckades?
Har ni verkligen insett vidden av jordbrukarnas förvirring och risken för att en kvalitetsbransch försvinner?
Kan ni säga mig vad ni grundar er på för beräkningen av bötesbeloppet på 16,7 miljoner euro, en siffra som jag tycker verkar enorm?
Anser ni inte att kommissionens hållning strider mot principen om fastställelse av ett minimipris?
Till sist, anser ni inte att kommissionen med tanke på omständigheterna bör bilägga tvisten genom att återkalla dessa böter, i en situation då jordbruksfacken har krävt att EG-domstolen skall avgöra?
