# ID: svediakorp-gov438332
# author: Kratsa-Tsagaropoulou (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 797
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Jag tycker att debatten om kvinnor i jordbruksområden utgör ett märkligt politiskt sammanträffande, nu när översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken slutförs, översynen av den gemensamma fiskeripolitiken fortsätter och ingenting i de reformer som planeras avser kvinnorna.
Jag tackar talmanskonferensen, som har godkänt initiativet av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor att utarbeta detta direktiv, och alla de politiska grupperna, som genom sin medverkan och sina ändringsförslag har berikat mitt ursprungliga utkast till betänkande.
Jag tackar även varmt utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, som har stött betänkandet och samarbetat med oss genom att avge ett yttrande, vars viktigaste punkter har tagits med i den föreslagna resolutionen.
Vi söker i dag i Europeiska unionen efter effektiva strategier för landsbygdsutveckling på grundval av den nya europeiska modellen och, parallellt, för bekämpande av lokala och regionala ojämlikheter.
Inom ramen för denna politik känner vi alla till att humankapital utgör en utvecklingsfaktor av primär betydelse.
Vår politik måste följaktligen bygga på principen om jämställdhet mellan män och kvinnor, om vi verkligen vill ge utvecklingsmöjligheter till alla invånare på landsbygden, män som kvinnor.
Europeiska unionens politik för att stärka kvinnans roll på landsbygden har inte gett förväntade resultat.
I dag i Europeiska unionen är kvinnornas andel inom jordbruket 37 procent.
Andelen varierar från land till land, men situationen när det gäller jordbruksföretagen och det sociala livet på landsbygden har i stort sett samma särdrag.
Endast ett av fem jordbruk drivs av en kvinna, varav flertalet är små.
Under det senaste årtiondet har denna andel ökat med knappt 1 procent.
Ungefär hälften av alla kvinnor som är sysselsatta inom jordbruket gör det i rollen av maka eller partner till en jordbrukare, en roll som innebär osynligt, icke-erkänt arbete, som inte är förenlig med den europeiska politikens mål i fråga om arbetskvalitetet och som heller inte ger någon förutsättning för personlig utveckling och utveckling av det lokala samhället.
Kvinnornas utbildningsnivå är mycket låg, när det gäller såväl grundutbildning som nivån på eventuell fullständig eller ofullständig jordbruksutbildning.
Den sociala tryggheten skiljer sig åt från stat till stat.
På vissa håll har de kvinnliga jordbrukarna härledda, på andra håll egna rättigheter, och vi kräver i betänkandet av man på allvar skall gripa sig an frågan på europeisk nivå.
De instrument vi haft fram till i dag har varit bristfälliga.
Direktiv 86 / 613 om tillämpningen av principen om likabehandling, som även omfattar jordbruksverksamhet, är inte tillräckligt bindande, och vi kräver därför att det skall revideras och anpassas till de nya förhållandena.
Medlemsstaterna, å sin sida, måste se till att det arbete som utförs av kvinnliga jordbrukare erkänns och omfattas av trygghets- och pensionssystemen och att avgifterna är förenliga med familjeverksamhet.
Ett annat förslag från vårt utskott är att man inom ramarna för strukturfondernas program och finansiering för landsbygdens utveckling, i synnerhet i programmet Leader +, skall ägna särskild uppmärksamhet åt att stärka den kvinnliga jordbrukarens roll.
Samtidigt bör även observationsorganet Leader stärkas, så att det kan åtgärda luckorna i den europeiska statistiken i fråga om situationen för kvinnorna på landsbygden och fylla dem genom insamling av ytterligare uppgifter och utarbetande av indikatorer, så att vi får en bild av situationen som den är i dag, men även så att vi kan mäta de framsteg som vi hoppas kommer att göras i framtiden.
I den resolution jag föreslår att ni skall anta föreslås att man skall ersätta den nuvarande metoden för beräkning av stöd och finansiering till gårdar, vilken innebär att man endast räknar gårdar och inte aktiva personer, med följden att kvinnor som arbetar med sina män diskrimineras av ett system som inte tar hänsyn till hur många människor som arbetar i verksamheten och deras verkliga bidrag.
I fråga om de resurser som kommer att frigöras genom omfördelningen av direktstödet föreslås att de skall överföras till program för kvinnliga jordbrukare, och vi uppmanar Europeiska kommissionen att inom ramen för det kommande programmet för strukturfonderna och landsbygdens utveckling, under den nya programperioden, sörja för ett särskilt program för kvinnliga jordbrukare, på grund av att de övergripande principer som finns för strukturfonderna hittills inte har lett till förväntade resultat.
Vi uppmanar dessutom såväl Europeiska kommissionen som medlemsstaterna att göra livet på landsbygden lättare, mer lockande för unga kvinnor, för unga kvinnliga jordbrukare, eftersom vi ser att den demografiska utvecklingen för kvinnorna i jordbruksregioner går åt fel håll.
Alla förslag och motiveringar återfinns i vårt betänkande.
