# ID: svediakorp-gov438295
# author: Martinez (NI) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 231
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fram till nu har de offentliga budgetarna upprättats på administrativ grund och anslagen har fördelats på olika departement.
I vissa fall redovisas dock budgeten per övergripande funktion, program eller ekonomisk sektor.
Som ett led i strävandet efter jämställdhet mellan kvinnor och män ligger sedan 1995 ett förslag om att budgetarna skall utarbetas på en könsbaserad grund.
Det handlar om gender budgeting, budgetarbete efter kön, genom vilket två frågor skall besvaras.
För det första, hur fördelar sig de budgeterade utgifterna mellan kvinnor och män, vem är mottagare?
Och för det andra, vem betalar?
Vem betalar skatt?
Denna djärva vision måste utvidgas för att uppnå än större rättvisa.
Vi behöver en generational budgeting.
Vilka generationer i samhället är det som betalar skatt - ungdomar, pensionärer, yrkesverksamma, människor i den sena ålderdomen?
Vilka generationer drar mest nytta av de offentliga utgifterna?
Men framför allt måste vi ha en class budgeting, budgetarbete efter samhällsgrupp.
Vilka samhällsgrupper får bära skattebördan?
Löntagarna?
De som lever på sina finansiella tillgångar?
Till sist det stora tabut: vem gynnas av budgetanslagen?
De rika?
De fattiga?
Borgerskapet?
Adeln?
Bönderna?
De små?
De stora?
Det är här rättvisan ligger, och den är inte hormonell utan social.
