# ID: svediakorp-gov438265
# author: Ghilardotti (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 755
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, kolleger!
Det betänkande som vi diskuterar i dag hör helt och hållet hemma inom den europeiska jämställdhetspolitiken som, som vi vet, har två huvuddrag: specifika insatser för kvinnorna och gender mainstreaming, det vill säga integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av den offentliga politiken och på alla nivåer, från alla aktörers som deltar i beslutsprocesserna sida.
Gender budgeting innebär att tillämpa principen om gender mainstreaming på budgetförfarandena.
Som vi alla vet är budgeten inte ett neutralt instrument, utan den avspeglar den befintliga maktfördelningen i samhället.
När de offentliga budgetansvariga myndigheterna, på alla nivåer, beslutar om inkomst- och utgiftspolitiken gör de politiska val.
Budgeten är inte bara ett ekonomiskt instrument, utan också ett viktigt instrument med vilket de politiska myndigheterna fastställer modeller för socioekonomisk utveckling och omfördelningskriterier i samhället.
Den innehåller politiska prioriteringar och prioriteringar av medborgarnas behov, och påverkar dem på olika sätt och med olika konsekvenser beroende på om de är kvinnor eller män.
De offentliga budgetarna är normalt uppbyggda på ett sätt som inte tar hänsyn till skillnaderna i kvinnors och mäns roller och ansvar.
I de flesta fall skiljer inte de indikatorer och data som man använder på könen, utan det framstår som ett neutralt ekonomiskt instrument: den offentliga budgeten avspeglar och återskapar på så sätt i verkligheten de socioekonomiska skillnader som redan finns i en samhällsgemenskap.
Genom att analysera budgetpolitikens skilda konsekvenser för könen och göra nödvändiga förändringar kan man se till att de offentliga budgetarna uppfyller krav på lika behandling och kostnadseffektivitet.
De offentliga utgifterna kännetecknas av effektivitet - och rättvisa - när de lyckas främja utveckling och utnyttja all den potential som alla samhällets beståndsdelar har.
Det handlar alltså om att anamma en ekonomisk och social filosofi enligt vilken ekonomisk och social utveckling är oupplösligt förenade och livnär sig av varandra, också i en öppen och globaliserad marknadsekonomi.
En ekonomi kan inte vara konkurrenskraftig, dynamisk och sund över tiden om det inte finns ett stabilt, sammanhållet och rättvist samhälle bakom produktionen, handeln och finansieringen, ett samhälle där människornas rättigheter, resurser och förmåga är ordentligt utvecklade.
Genom att förstärka, modernisera och omorganisera de offentliga insatserna, och därmed också budgetpolitiken, gör man i verkligheten insatser för den sociala utvecklingen i form av immateriella investeringar i kapacitet, empowerment samt skapande av resurser och möjligheter som är helt oundgängliga för ekonomier som vill vara dynamiska och konkurrenskraftiga på grund av att de bygger på kunskap, såsom Europeiska rådet föresatte sig i Lissabon.
Även om det är första gången som parlamentet diskuterar gender budgeting är detta verkligen inget nytt begrepp.
I den plattform som antogs i Peking, vid Förenta nationernas fjärde världskonferens om kvinnofrågor, nämns det uttryckligen.
En expert- och arbetsgrupp har tillsatts vid Europarådets generaldirektorat för mänskliga rättigheter.
Själva kommissionen har tillsatt en expertgrupp, efter den konferens som det belgiska ordförandeskapet organiserade.
Framför allt finns det dock väldigt många erfarenheter från västvärlden, först och främst Australien, som införde detta instrument redan 1984 - liksom för övrigt från många utvecklingsländer - och sedan något år också intressanta erfarenheter från länderna i Europeiska unionen, både på nationell och lokal nivå.
Vilka är då de specifika målen med detta betänkande?
För det första att skapa en medvetenhet hos den allmänna opinionen och de politiska och ekonomiska aktörerna på alla nivåer.
Att sprida kunskap om strategin bakom gender budgeting inom unionens och medlemsstaternas institutioner.
Att be kommissionen, som redan har förklarat sig positiv, att ta fram en informationsbroschyr om gender budgeting som skall spridas på ett heltäckande sätt.
Att involvera de aktörer som arbetar på territoriet i uppbyggnaden av budgetar på alla nivåer, men framför allt att ta fram en aktionsram för införandet av gender budgeting som innebär en demokratisk delaktighet från gräsrotsnivå och att olika organisationer, från icke-statliga organisationer till kvinnoorganisationer, blir delaktiga.
Fru talman!
Jag skall avsluta med ett påpekande: på de ställen, framför allt på lokal nivå, där man redan har infört detta har det också inneburit att den likgiltighet och distans som vi i dag upplever mellan medborgare och offentliga myndigheter på alla nivåer har minskat.
Det är inte bara ett instrument för rättvisa, utan också ett viktigt instrument för delaktighet.
