# ID: svediakorp-gov438239
# author: Andria (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 607
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Tillåt mig att instämma i lyckönskningarna till centralbankschef Duisenberg, och önska honom lika stora framgångar i framtiden som de han har haft med Europeiska centralbanken.
Herr centralbankschef!
Jag skall inte önska er lycka till med fisket, för i egenskap av italienare, syditalienare, verkar jag föra otur med mig på det området.
Jag vill också gratulera Hans Blokland, vars betänkande är inriktat på de funktioner som Europeiska centralbanken har i Europa och de funktioner som den måste få när de nya tio länderna nu kommer in.
Enligt fördragen är Europeiska centralbankens huvuduppgift att bedriva penningpolitiken i Europa och därigenom borga för stabila priser.
Personligen är jag övertygad om att Europeiska centralbanken, oberoende av denna huvuduppgift, måste ha en mer omfattande roll på det ekonomiska området och även använda sig av moral suasion, som har gett förbluffande resultat i fråga om banktillsynen.
Genom ett ändringsförslag, som utskottet inte biföll, försökte jag göra en mer precis och komplett definition av pakten, nämligen följande: Stabilitets- och tillväxtpakten måste tolkas enhetligt för att inte euroområdets trovärdighet och sålunda penningpolitikens effektivitet skall undermineras.
Parlamentet anser att ECB för kommissionen bör bekräfta tillämpningen av en pakt som är flexibel på ett sätt som även främjar tillväxten.
Pakten kom nämligen till inte bara för att skapa stabilitet utan även för att tillväxten skulle uppnå acceptabla nivåer.
Tillväxten, som är paktens viktigaste mål, kan också komma till stånd genom investeringar i stora konstruktionsprojekt och ekonomiska insatser för forskningen, vid sidan av de offentliga utgifterna.
Ett sådant val får naturligtvis inte tas som en ursäkt för att överge den strikta kontrollen över de offentliga finanserna, och det måste backas upp av en fullkomligt hållbar skattepolitik, något Förenade kungariket har lyckats mycket väl med.
I konventets nyligen antagna förslag finns också bestämmelser om de europeiska monetära institutionerna, eller snarare om ECB: s och de nationella centralbankernas roll och känsliga inbördes förhållande.
En del nationella centralbanker har under den här perioden varit rädda för att bli starkt decimerade till följd av en centralisering av makten till Frankfurt.
Man har inte velat att Europeiska centralbanken skulle bli en fullvärdig institution, med den säkerligen föregivna motiveringen att man på så sätt skulle äventyra det monetära institutets oberoende.
Under denna armbrytning mellan Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna har det inte skapats någon större klarhet.
Det är bara i artikel 29.3 som vi får en uttömmande definition: Europeiska centralbanken är en institution som är juridisk person.
Om vi ser till de övriga ställningstagandena kan vi inte förtiga att det i Europa, i parlamentet liksom på andra håll, har spridit sig en kompromisstrategi som ofta skapar osäkerhet och förvirring i stället för att överbrygga åsiktsskillnader.
På grund av dessa kompromisser tillämpar man en komplicerad omröstningsmetod när man skall tillsätta bankens styrelse och en obegriplig fördelning mellan de olika monetära instituten när man skall trycka sedlar.
Framför allt håller man ett decentraliserat system som kommer att bli komplicerat och ineffektivt efter östutvidgningen under armarna.
Avslutningsvis bör man, bortsett från konventets beslut, fråga sig om det vi borde göra för att ta hänsyn till Europeiska centralbankens ledande roll och de enskilda nationella centralbankernas intressen inte är att dela upp arbetet mellan centrum och periferi, så att de nationella centralbankerna, som också borde övervaka de mindre finansiella institutionerna, blir specialiserade.
Förhoppningsvis kommer många av dessa frågetecken att rätas ut under regeringskonferensen.
