# ID: svediakorp-gov438182
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,465
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag vill mycket uppriktigt tacka för alla kommentarer och inlägg, som visar på den vikt som ni, ärade ledamöter, lägger vid detta initiativ, som är ett av de mest ambitiösa initiativen från Prodikommissionen.
Jag vill påminna er om att vi har gjort enorma framsteg inom flygtrafikområdet under dessa år för att några områden som hittills har varit medlemsstaternas exklusiva befogenheter nu skall bli gemensamma.
Detta gäller till exempel flygsäkerhetsområdet, där vi har inrättat Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, som för första gången kommer att göra det möjligt för oss att utfärda gemensamma certifikat för luftfartygen i Europa och som kommer att göra att vi, bland annat, kommer att kunna certifiera Airbus 380.
När vi till exempel föreslår nya säkerhetsbestämmelser för att bekämpa terrorism och andra typer av attacker kommer dessa att delas av och vara gemensamma för alla unionens medlemsstater, med översyner och kontroller som gör det möjligt för alla medlemsstater att garantera dessa gemensamma standarder.
Vi har dessutom, äntligen, lyckats få ett mandat för att förhandla med Förenta staterna om ett gemensamt lufttrafikområde mellan Förenta staterna och Europeiska unionen.
Det sista viktiga alternativet är just det gemensamma luftrummet, som underlättar alla de åtgärder som jag nämnde tidigare, i synnerhet förhandlingarna med Förenta staterna, men även på säkerhetsområdet och när det gäller Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, och som dessutom kommer att leda till att Europa inte hamnar på efterkälken igen i den här frågan i framtiden.
Jag tänker på frågan om de nya definitionerna och de nya koncepten för lufttrafikplaneringen för år 2020, där möjligheten att förfoga över ett gemensamt luftrum, med integrerade, harmoniserade och gemensamma system, helt klart kommer att vara en avgörande faktor för att Europa skall kunna förhandla på lämpligt sätt med Förenta staterna, som arbetar med ett motsvarande initiativ inom den här sektorn.
Initiativet STAR 21 är avgörande för framtiden.
Det är avgörande för den europeiska luftfartssäkerheten och för tekniken, den tekniska utvecklingen och den europeiska industrin.
Mina damer och herrar!
Ni tog upp frågan om Eurocontrol.
Eurocontrol beaktas och kommer att delta - det har vi sagt ända från början.
Denna organisation har deltagit i alla sammanträden som högnivågrupperna har hållit om det europeiska gemensamma luftrummet, och den har deltagit med sin kunskap i egenskap av experter på området under hela den här tiden.
Kommissionen har inte för avsikt att inrätta ett alternativt system till Eurocontrol.
Det är inte vår uppgift.
Men det kan inte vara så att kommissionen lagstiftar på grundval av beslut från ett organ som står helt utanför gemenskapen, som Eurocontrol gör.
Eurocontrol är dessutom ett mellanstatligt organ, i vilket en rad länder som inte tillhör Europeiska unionen är medlemmar.
De ärade ledamöterna måste förstå att det finns ett institutionellt problem i botten som vi inte kan förbigå när vi skall godta en viss typ av ändringsförslag.
En sak är att vi utnyttjar, anlitar och till och med går så långt att vi undertecknar avtal med Eurocontrol, för att detta organ skall vara den expert som vi vänder oss till och som tillhandahåller en viss typ av information, handlingar och till och med förslag, och en annan sak är att vi förbinder oss att lagstifta eller agera på grundval av vad en mellanstatlig organisation, i vilken det ingår tredje länder, säger.
Det kan vi helt enkelt inte göra, mina damer och herrar.
Nästa fråga: ändringsförslag 4 i Sanders-ten Holtes betänkande om licensiering av flygledare.
Naturligtvis har jag infört det ändringsförslaget igen.
Vi godtar det - det har jag sagt er tidigare - av det enkla skälet att det fanns med i vårt ursprungliga förslag.
Det var rådet som strök det i sin gemensamma ståndpunkt, och det är ett nöje för kommissionen att inbegripa det igen eftersom vi anser att det är nödvändigt att ge alla flygledare gemensam licensiering och utbildning på europeisk nivå, även om de sedan specialiserar sig på det konkreta område som de kommer att vara verksamma inom och arbeta med.
När det gäller avregleringen, mina damer och herrar, jag vet inte hur jag skall uttrycka mig, eftersom jag har upprepat det så många gånger ...
Här avreglerar vi ingenting.
Var säger vi att den här frågan skall behandlas som telekommunikationerna?
Om ni visar mig var vi säger det någonstans är jag beredd att rätta till det, av det enkla skälet att det inte står någonstans i texten.
Om det stod någonstans skulle det oroa mig, precis som det oroar er.
Som en av talarna mycket väl uttryckte det nyss talar vi om befogenheter som tillkommer den offentliga sektorn och som faller under polisens verksamhet, och det får naturligtvis inte finnas fler än två verksamhetsutövare, för då skulle vi skapa en ovälkommen situation.
Vi talar följaktligen varken om avreglering eller om konkurrens.
En annan sak är att det, när man utnyttjar vissa tjänster, till exempel att ta reda på väderleksprognoser, är möjligt att vända sig till den nationella väderlekstjänsten i medlemsstaten i fråga eller till en väderlekstjänst i en annan medlemsstat, eller till den som kan tillhandahålla de lämpligaste uppgifterna.
Men när det gäller lufttrafiken och flygledningstjänsterna föreslår vi ingenting sådant: varken avreglering, som är fullständigt meningslöst, eller privatisering.
På tal om privatisering, en av er sade det, har en medlemsstat privatiserat sin sektor på egen hand, på ett ganska underligt sätt.
Avslutningsvis kommer jag att ta upp de två förslag som, enligt min åsikt, kommer att utgöra kärnan i diskussionerna under förlikningen.
Jarzembowski bad att jag skulle visa mod, och några har sagt att de tycker att kommissionen, till slut, har varit för blygsam.
Mina damer och herrar!
Ni vet mycket väl att kommissionen ända från början har drivit på den här frågan med allt mod, kraft och stränghet som har varit nödvändig.
Men vi talar om en fråga om möjligheter, om hur verkligheten ser ut och att det är brådskande, och det här området är komplicerat.
Vi är alla medvetna om att första pelaren är en sak och försvarsaspekterna är en annan, och när det gäller försvaret har vi inte befogenhet att agera.
Jag anser att kompromissen i rådet - och några av er har sagt det - när det gäller flexibel användning och civil och militär samordning är fullständigt godtagbar.
Det är mycket möjligt att denna kompromiss och denna utformning kommer att utvecklas i framtiden.
Jag är övertygad om detta, mina damer och herrar, men det här är ett första steg.
Vi måste vara medvetna om att vi går framåt, att det är det första steget och att det sker en nästan, vågar jag mig på att säga, revolutionär förändring.
Följaktligen ber jag er, ärade ledamöter, att inte anta de ändringsförslag som innebär att rådets kompromiss om det civila och militära utnyttjandet av luftrummet ändras.
Det är en mycket känslig kompromiss, och om den bryts skulle detta kunna ge upphov till allvarliga problem, som Watts sade för en stund sedan.
När det gäller de funktionella luftrumsblocken förstår jag vad ni säger.
Enligt min mening kan de två problemen kombineras: en garanti för medlemsstaterna, som behåller sina befogenheter och en ansträngning för att nå samstämmighet i hela det övergripande konceptet.
Om rådet visar sig flexibelt anser jag att vi kommer att ha marginaler att arbeta med.
Det är naturligtvis medlemsstaterna som måste komma överens, men den grupp som arbetar tillsammans med kommissionen kommer att bidra till samstämmighet över hela linjen och inom alla de block som föreslås.
I det här sammanhanget kanske några av era ändringsförslag kan bidra till att underlätta arbetet, och jag hoppas att vi kan gå framåt.
Jag vill hur som helst än en gång tacka de föredragande, Fava och Sanders-ten Holte, för deras arbete, och jag tackar även alla ledamöter för era inlägg.
Jag vill be er att ni inte går längre än rådets kompromiss när det gäller flexibel användning, och det säger jag eftersom jag vet att det inte kommer att finnas något manöverutrymme om ni gör det.
Detta skulle riskera hela överenskommelsen om detta ganska bräckliga initiativ som är absolut brådskande och nödvändigt, vilket ni är mycket väl medvetna om.
