# ID: svediakorp-gov438171
# author: Stockmann (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 404
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Visst har Schmitt rätt.
I dag är det ett år sedan katastrofen i Überlingen där två flygplan krockade, vilket resulterade i många döda.
Allmänheten tolkar projektet gemensamt luftrum som Europas svar på den otillfredsställande situationen på den europeiska himlen.
Hur ser situationen ut i dag?
Vi har tre gånger så många kontrollcentraler som på samma luftutrymme i USA, ett lapptäcke som bildades på himlen på sextiotalet.
Under en flygning från Bryssel till Rom måste nio olika kontrollsektorer passeras, under en flygning från Bryssel till Genève måste radiofrekvensen ändras fem gånger.
Om flygtrafiken fortsätter att öka de närmaste åren kommer även säkerhetsriskerna att tillta.
Samtidigt är det hela mycket ineffektivt; vart fjärde flyg är försenat; 350 000 flygtimmar per år slösas bort.
Det kostar flygbolagen bortåt två miljarder euro per år.
Kommissionen, med sitt förordningspaket, och parlamentet, under den första behandlingen, har antagit den utmaningen.
Medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt befinner sig emellertid långt ifrån de förväntningar och krav som finns.
Hur kommer det sig?
För det första: Kärnan i det gemensamma luftrummet är de funktionella luftrumsblocken; hur kan dessa förverkligas?
Vilket mervärde tillför en förordning om genomförandet även i fortsättningen är beroende av medlemsstaternas godtycke?
Medlemsstaterna kan redan nu skapa bilaterala luftrumsblock.
Vi anser att det behövs ett normativt förslag från Eurocontrol och från kommissionen, annars kommer inget att förändras på den punkten.
För det andra: Den gemensamma ståndpunkten innehåller inte heller för den civila och militära samordningen några egentliga framsteg i förhållande till status quo.
Jag vet att det är en mycket känslig fråga, men vi kan inte vänta i ytterligare några decennier på att kunna flyga raka vägen från punkt A till punkt B i Europa.
För det tredje: Det är sorgligt att det saknas en europeisk lösning på den enorma bristen på flygledare.
Den frågan hör hemma i förordningspaketet och måste behandlas så snart som möjligt, inte minst av säkerhetsskäl.
Min grupp är positiv till att de ändringsförslag som antogs av parlamentet i första behandlingen läggs fram på nytt.
Vi kommer nog att få tala i klartext med rådet i förlikningskommittén.
Inte minst vill jag tacka föredraganden för ett bra och fungerande samarbete.
