# ID: svediakorp-gov438118
# author: Ortuondo Larrea (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 281
# sentences: 5
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr minister!
Även jag, tro mig, fördömer kategoriskt alla terrorhandlingar och de brott som har begåtts, men jag vill påpeka att den amerikanske läraren John Esposito, expert på islam som leder centrumet för förståelse mellan muslimer och kristna, har hävdat att Washington alltid har grundat sina förbindelser med länderna vid Persiska viken på oljeintressen, och inte på förståelsen av deras kultur och folk.
Han har förklarat att man måste skilja mellan extremisterna och majoriteten av medborgarna och sagt att vad som krävs för att kämpa mot terrorismen, utan att rätta in muslimerna i leden och framkalla en verklig sammandrabbning mellan civilisationerna, är diplomati på statsnivå, att sträcka ut en hand och söka ursprunget till problemet, och för att göra detta är det inte tillräckligt att bara använda militära och ekonomiska medel.
Därför vill jag ställa följande fråga: När det gäller beslutet att invadera Irak, som fattades med deltagande av europeiska regeringschefer, som Aznar, Blair och till och med Berlusconi, och som har medfört ett stort antal dödsoffer, förstörelse, utvandring och förödelse, anser rådet att detta var ett mer lämpat sätt att ta itu med problemet med världens säkerhet än initiativ som långfredagsavtalet på Nordirland, eller färdplanen för den palestinsk-israeliska konflikten?
Anser ni inte, vilket John Esposito påpekar, att vi inte kan gå omkring och tala om för resten av världen hur en demokrati skall se ut, hur den skall vara utformad och vilka som skall leda den om vi vill att det skall råda demokrati i Mellanöstern, eller var som helst i världen?
