# ID: svediakorp-gov438083
# author: Herzog (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi är alla övertygade om att kampen för multilateralismen är en god kamp.
Eftersom multilateralismen är hotad måste vi göra allt för att lyckas i Cancún.
Men detta har något av det omöjliga över sig: å ena sidan försvarar amerikanerna sina intressen med alla medel samtidigt som de odlar myten om obegränsad frihandel, å andra sidan har många länder i syd ingen plats i världsekonomin, varför de diskuterar nu gällande handelsregler och kräver positiv särbehandling.
Hur kan unionen driva på för enighet genom att föra amerikanerna i rätt riktning?
Jag noterar att det har gjorts positiva insatser, men är fundersam över flera punkter i riktlinjerna inför Cancún eftersom vi inte längre är höjda över misstanken att våra intressen och våra avsikter kan stå i strid med varandra.
För det första: hur kan vi bättre försvara den särskilda och differentierade behandlingen?
Utvecklingsländerna är inte de enda syndarna, för vi är inte heller tydliga på denna punkt.
Denna form av behandling täcker ett alltför stort område, vilket fråntar begreppet differentiering en verklig relevans.
Frågan om regler ligger i en gråzon.
Kan vi se över reglerna som rör TRIPs-avtalet och regionala zoner, och inte kringgå frågan om tekniköverföring?
För det andra stöder jag viljan att inte ge avkall på det mål som innebär att förbereda frågor om? Singapore? - och här har jag delvis en annan uppfattning än McNally - eftersom detta rör centrala aspekter på sambandet mellan handel och utveckling.
Men bör unionen hålla fast vid sin ursprungliga linje?
Jag håller med om att vi bör ha ett nedifrån och upp-perspektiv, men bör vi inte ge ökat stöd till restriktioner, framför allt tidig etablering, som är förknippade med kravet på ett politiskt utrymme?
Det är dessutom brådskande att stödja förhandlingarna i Cancún med kraftfulla samtidiga initiativ som syftar till att omfördela direktinvesteringar och garantera att de blir varaktiga.
För det tredje: när det gäller jordbruket försvarar vi en gedigen ståndpunkt när det gäller interna stöd och beräkning av tullsänkningar.
Men kommer detta att gagna de mest utsatta länderna i syd, som producerar en enda vara och är nettoimportörer?
Bör vi inte förbättra tillträdet till marknader, avskaffa exportbidrag för produkter som är strategiska för dessa länder och ta ett raminitiativ till förmån för rättvis handel?
