# ID: svediakorp-gov437976
# author: Di Pietro (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som italienare och Europaparlamentariker känner jag mig samtidigt skamsen och orolig men även stolt över att mitt land, Italien, i dag skall ta över som ordförandeland för Europeiska unionen.
Jag skäms när jag ställs inför all den kritik och sarkasm, allt det löje som riktas mot mitt land för det som, dessvärre med all rätt, har kallats för den italienska sjukan, dvs. den allvarliga intressekonflikt som vår premiärminister befinner sig i.
Jag känner mig också förödmjukad, för jag inser att varje gång som vår premiärminister uttrycker en idé, redogör för ett förslag, sjösätter en förordning som gäller ekonomi, finanser, information eller, framför allt, rättsväsendet, så vet vi aldrig om han gör det med våra intressen i åtanke eller sina egna och hans vänners.
Eller snarare, vi i Italien vet det dessvärre mycket väl, med tanke på det han gjort hittills.
Jag är orolig, för jag vill inte att intressekonfliktens virus som förödmjukar den italienska demokratin skall sprida sig även på europeisk nivå, för det är detta som är demokratins verkliga cancersjukdom, herr rådsordförande, och inte domarnas arbete, som ni så löjligt påstod häromdagen.
Men jag känner också stolthet - ja, stolthet - för, tack gode Gud, de italienska institutionerna består inte enbart av premiärministern och de vänner han har tagit med sig, framför allt i det italienska parlamentet.
Därför är jag övertygad om att det italienska ordförandeskapet för Europeiska unionen, som helhet, med stöd och samarbete från samtliga institutioner, inklusive oppositionen, kommer att kunna göra bra ifrån sig, trots den italienska sjukan, en sjukdom som lyckligtvis är av övergående natur.
