# ID: svediakorp-gov437970
# author: Rutelli (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 386
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande!
I dag talar vi som européer.
Vi skall inte föra fram synpunkter i denna kammare som gäller inrikespolitiken i våra respektive länder.
Under de kommande sex månaderna måste Europa öka takten.
Det konstituerande fördraget för en europeisk union som består av 25 medlemmar måste tala om för världen om vår kontinent kommer att fortsätta att vara en motor för ekonomiska och sociala framsteg och, efter den allvarliga Irakkrisen, om den kommer att förse sig med effektiva instrument för att kunna spela en huvudroll när det gäller säkerhet och frihet i partnerskap med Förenta staterna, i ett nytt multilateralt samarbete.
Som europé hoppas jag med andra ord att det italienska ordförandeskapet skall bli en framgång i nära samarbete med kommissionen, ledd av Romano Prodi, och med vårt parlament.
Ni, herr rådsordförande, har i dag varit försiktig och visat en vilja att presentera ett program som förutsätter ett samarbete med övriga länder, och som inte bryter med Italiens tidigare Europapolitik.
Men det krävs ett större mod om vi inte hela tiden skall få se kompromisser på allt lägre nivåer, framför allt när det gäller ledningen av ekonomin, när det gäller utrikespolitiken och den nödvändiga nya försvarspolitiken och när det gäller att minimera risken för att kravet på enhällighet skall lamslå processen.
Vi förväntar oss inom dessa sex månader en radikal förändring som kan undanröja orsakerna till den kritik, skepticism och oro som präglat dessa de första dagarna av ert ordförandeskap.
Det är inte inrikespolitiken i ett visst land som kräver att man undanröjer intressekonflikter och maktkoncentration inom medier, utan det är hela Europa som gör det.
Det handlar om den liberala grundidén om maktfördelning och balansen mellan olika maktcentrum som återspeglas i de europeiska fördrag som vi frivilligt har undertecknat och som är bindande för oss.
Andan som präglade Romfördraget från 1957 grundades på en modig och framsynt vision.
Det fördraget byggde upp femtio år av demokrati, välstånd och fred.
Om vi låter oss ledas av den visionen, även från olika politiska utgångspunkter, så kommer vi att kunna skörda gemensamma frukter för Europas väl och för dess framtid.
(Applåder)
