# ID: svediakorp-gov437966
# author: Bonde (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Italien insisterar på att regeringskonferensen skall vara klar till december månad så att Berlusconi kan inbjuda till toppmöte i Rom för att under högtidliga former begrava Romfördraget och ge liv åt Romförfattningen.
Så snabbt kan man inte åstadkomma en seriös författning.
När man inom Europeiska unionen får gemensamt medborgarskap och gemensamma grundläggande rättigheter och en hel stadga med rättigheter, som kan åberopas direkt inför domstolarna, så ändras hela samarbetets karaktär, och varje enskild bestämmelse i avdelning III bör ses med nya ögon och kan komma att få en annan betydelse.
Ett exempel är när man genom Maastrichtfördraget införde det gemensamma medborgarskapet, och det uttryckligen skrevs att medborgarskapet inte skulle få någon direkt verkan.
Ändå medförde domstolens domar att medborgarskapet fick en direkt verkan, och medborgarna kan nu helt fritt bosätta sig överallt inom Europeiska unionen och få utvidgade rättigheter genom flera grundläggande principer i avdelning I i författningen och avdelning II i stadgan.
De folkvalda och medborgarna bör före antagandet vara fullt medvetna om vilken inverkan författningen kan komma att få.
För detta krävs ett stort antal arbetsgrupper, möjlighet att lägga fram ändringsförslag och en öppen demokrati.
Vilken betydelse har författningen exempelvis när det gäller det danska protokollet avseende sommarstugor?
Danmark förbjuder tyskarna att köpa sommarstugor på samma villkor som danskarna.
Detta strider helt uppenbart mot förbudet mot nationell diskriminering i artikel 4 och mot likabehandlingsprincipen i artikel 44.
Kan två så grundläggande författningsprinciper åsidosättas genom ett i protokollet angivet undantag i fråga om reglerna för kapitalets fria rörlighet?
Existerar det en hierarki mellan de grundläggande principerna och de övriga bestämmelserna i författning och protokoll?
Som exempel vill jag nämna artikel 51, som skyddar kyrkornas struktur.
Danmark kan alltså behålla sin protestantiska statskyrka, men kan man enligt artikel 51 också upphäva förbudet mot religiös diskriminering i artikel 2.21 i avdelning II?
Är den danska grundlagen laglig eller olaglig?
Det skulle vara bra att veta före undertecknandet.
Artikel 12.2 innebär att de flesta av de internationella avtalen blir olagliga, eftersom Europeiska unionen inte endast får delad utan ensam behörighet att ingå alla avtal, såvida endast ett internt rättsdokument berörs.
Borde man inte åtminstone tillägga att alla befintliga avtal gäller tills de ändras?
(Applåder)
