# ID: svediakorp-gov437908
# author: Moreira da Silva (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 604
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Jag tycker inte det är överdrivet att hävda att vi i morgon, när vi godkänner slutversionen av direktivet om handel med utsläppsrätter, står inför ett nytt ekonomiskt och miljömässigt paradigm i Europeiska unionen, kolekonomin.
Ett ton kol kommer att ha en avgift på marknaden och den som har förmåga att producera samma saker med mindre koldioxidutsläpp kommer att vinna.
Godkännandet av detta direktiv har alltså ett oerhört politiskt värde.
Det ger vårt internationella ledarskap förtroende, vilket är nödvändigt för att vi skall kunna övertyga Ryssland att ratificera Kyotoprotokollet.
Det kommer att göra det möjligt att redan från 2005 rätta till de flesta medlemsstaternas dåliga genomförande av Kyotoprotokollet och framför allt minska de ekonomiska kostnaderna för tillämpningen av Kyotoprotokollet i Europeiska unionen med 35 procent.
Även om vi från början har välkomnat kommissionens förslag, som vi anser är positivt, ansåg parlamentet att det borde vara ambitiösare.
Jag anser att detta har uppnåtts i avtalet från den avslutade andra behandlingen under det grekiska ordförandeskapet i utmärkt samarbete med kommissionen och som i morgon går till omröstning.
Denna överenskommelse innebär två stora fördelar.
För det första undviker vi en förlikning och därigenom ett eventuellt uppskjutande av systemets igångsättning från 2005 till 2006.
För det andra, även om den inte tar med alla parlamentets ändringsförslag innehåller den uppnådda överenskommelsen våra viktigaste förslag.
De viktigaste nyheterna som införts i överenskommelsen framhålls.
För det första, fastställandet av ett nationellt tak för utsläppsrätter som är förenligt med Kyotoprotokollets mål.
Härigenom garanteras att man genom detta system uppnår ett kvantitativt mål och undviker risken för att alltför många utsläppsrätter utfärdas.
För det andra, en klausul om tillfälligt undantag, opt out, skall tillämpas på anläggningar men inte på verksamhet, så att systemet fungerar och balansen på den inre marknaden inte äventyras.
För det tredje är det möjligt att utöka systemet inom ramen för revideringen av direktivet till andra sektorer, främst transportsektorn, den kemiska sektorn och aluminiumsektorn.
För det fjärde, budgivning införs som metod redan från första perioden, även om det tyvärr sker på ett icke enhetligt sätt, vid tilldelande av utsläppsrätter.
För det femte, tillgodohavanden från projekt för ren utveckling och den gemensamma tillämpningen av Kyotoprotokollet kommer att kopplas till detta direktiv, men inte ersätta prioriteringen av de nationella åtgärderna.
För det sjätte inbegrips en klausul för frivilligt deltagande i systemet, som tillåter medlemsstaterna att utvidga systemet till andra anläggningar och verksamheter.
För det sjunde kan systemet utvidgas, om än på frivillig basis, till andra växthusgaser än koldioxid från och med direktivets andra period.
För det åttonde anges gränsvärden, med ett fastställt och icke variabelt bötesbelopp vid underlåtande att uppfylla ett åtagande.
Slutligen vill jag betona införandet av riktmärkningskriterier vid tilldelningen av utsläppsrätter i medlemsstaterna.
Jag anser alltså att den europeiska utsläppsmarknaden i och med detta avtal har fått större miljöambitioner.
Den blir mer ekonomiskt effektiv med mindre risker för snedvridning av konkurrensen och mer förenlig med annan redan pågående nationell politik.
Och jag vill avsluta med att tacka för samarbetet med rådet, särskilt med det grekiska ordförandeskapet och med kommissionen, som var kompromisslöst i skiljedomen mellan rådet och kommissionen, och framför allt vill jag tacka mina skuggföredragande kolleger eftersom det bara var tack vare deras samarbete och stöd som parlamentet kunde enas.
Och det var tack vare det eniga parlamentet som avtalet blev så positivt.
