# ID: svediakorp-gov437896
# author: McKenna (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Min grupp kommer att stödja ett antal av de kompromissförslag som har lagts fram.
Detta måste ha varit en mycket svår uppgift för föredraganden, med tanke på de ledamöter som vill dra benen efter sig till förmån för förpackningsindustrin.
Om jag emellertid ser till det nuvarande förpackningsdirektivet och hur det efterlevs, kan man konstatera att mitt eget hemland Irland och några andra länder, till exempel Portugal och Grekland, nu ansöker om en förlängning av sina undantag.
Som jag ser det blir dessa länder belönade för att de är sena och inte tar sitt miljöansvar.
Detta är ett mycket farligt budskap att skicka ut till anslutningsländerna.
Om de nuvarande medlemsstaterna inte kan efterleva den gällande lagstiftningen och inte kan uppfylla sina mål, kommer det att bli mycket svårt att argumentera och driva igenom att de nya länderna skall göra detsamma, med tanke på att de är mindre välbeställda ekonomiskt sett.
Vissa av de förslag som har lagts fram inom lagstiftningen var alarmerande.
Tanken på ett maximimål för återvinning är befängt.
Om medlemsstaterna kan återvinna 100 procent skall de naturligtvis tillåtas göra det, och därför vore det mycket oansvarigt om man införde ett tak.
Frågan om materialutnyttjande är ett allvarligt problem.
Materialutnyttjande är att vidga begreppen till det yttersta.
Materialutnyttjande är i själva verket ett finare namn för förbränning, det handlar om att förbränna och att sedan producera värme.
Tanken på ett minimimål för materialutnyttjande kommer i någon mån att tvinga de medlemsstater som saknar förbränningsanläggningar att anlägga sådana eller att använda det som en ursäkt.
Formuleringen är kanske inte så illa som den ursprungligen var.
Detta är ett stort problem för länder som Irland, där man inte har gjort någonting åt sitt avfallsproblem.
De kommer att säga att de tänker ägna sig åt materialutnyttjande, och det låter vackert och bra.
Vi måste nu göra det som har föreslagits av andra talare.
Vi måste eliminera, minska och återvinna, och därefter kan deponering tjäna som en sista utväg.
Att bränna avfall och kalla det för materialutnyttjande är att tänja sin fantasi till det yttersta.
