# ID: svediakorp-gov437876
# author: Patrie (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
De successiva livsmedelskriserna har undergrävt konsumenternas förtroende och livsmedelssäkerhet är hädanefter en verklig politisk utmaning genom att den blir en grundläggande del av medborgarnas globala säkerhet.
I detta avseende bedömer man som väsentligt tillhandahållandet av en del viktiga uppgifter om livsmedlens sammansättning och som ofrånkomligt en exakt och anpassad märkning, särskilt av ingredienser som kan komma att framkalla allergier.
Problemet är relativt enkelt när det gäller allergener som är närvarande i slutprodukten.
Är det däremot klokt att kräva märkning av ingredienser såsom teknikstöd som i synnerhet används i tillverkning av alkoholdrycker och som inverkar på tillverkningsprocessen men inte finns i slutprodukten?
Eftersom det bästa alltid är det godas fiende är det då inte så att vi, genom vår vilja att skydda personer som drabbas av allergier, riskerar att försvaga de traditionella produktionsgrenarna genom sådana åtgärder, eller rentav förstöra marknaden i avsaknad av vetenskapliga bevis på att dessa stöd är skadliga?
Man föreställer sig konsumenternas skräck när de upptäcker närvaro av sulfiter och andra motbjudande ämnen vid tillverkningen av så prestigefyllda viner som champagne eller viner från vårt vackra Alsace, för att bara nämna några.
Jag gläder mig således åt att vi har kunnat finna en balanserad kompromiss i denna kontroversiella fråga.
I kompromissen fastslås att vissa ingredienser får avlägsnas från förteckningen över allergener på grundval av vetenskapligt stödda handlingar och i väntan på en fullständig vetenskaplig bedömning.
Eftersom jag kommer från ett vinproduktionsområde skulle jag förvisso ha föredragit att bevisbördan, det vill säga tillhandahållandet av tekniska handlingar, inte åläggs producenterna som ibland har små produktionsstrukturer.
Jag är emellertid medveten om att, om vi inte godkänner kompromissen, vi blir tvungna att godkänna rådets gemensamma ståndpunkt i vilken något förfarande för uteslutning från förteckningen över allergener inte planeras.
Även om det är med motstridiga känslor, verkar det därför lämpligt att anta kompromissen och samtidigt uttrycka en önskan att kommissionen skall ge små och mellanstora producenter nödvändig flexibilitet för att de skall kunna göra sina argument gällande.
