# ID: svediakorp-gov437873
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,183
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag välkomnar denna gemensamma debatt som omfattar tre av de viktiga lagstiftningsärenden vi efter en konstruktiv interinstitutionell dialog nu är nära att enas om.
Jag skall ta upp varje ärende för sig.
Jag vill tacka de tre föredragandena, Klaß, Ayuso González och Olsson, och ledamöterna av utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, för deras hårda arbete med dessa lagstiftningsärenden.
Jag vill börja med Klaß rekommendation vid andra behandlingen.
Detta förslag till lagstiftning om livsmedelsmärkning, som vi nu är mycket nära att anta, kommer att innebära stora fördelar för konsumenterna.
Den gemensamma ståndpunkten utgör en balanserad kompromiss som innehåller de flesta av de åtgärder som föreslagits av kommissionen, samtidigt som den innebär en begränsning av undantagens omfattning.
Ståndpunkten återspeglar dessutom Europaparlamentets önskan om att precisera informationen om livsmedelsmärkning.
Den gemensamma ståndpunkten innehåller antingen ordagrant eller till innehållet parlamentets fyra ändringsförslag, såsom de läggs fram i kommissionens ändrade förslag.
Vidare tar man hänsyn till de flesta av parlamentets övriga förslag på tre viktiga punkter.
För det första kommer flexibiliteten i ingrediensförteckningen och undantaget från skyldigheten att ange beståndsdelarna i vissa sammansatta ingredienser att gälla från och med två procent, snarare än från fem procent som ursprungligen föreslogs.
För det andra skall det göras en översyn och aktualisering av förteckningen över allergena ingredienser, med syfte att ta hänsyn till de vetenskapliga framstegen.
När förteckningen sedan är aktualiserad kan även ingredienser avlägsnas om det finns vetenskapliga bevis som visar att de inte längre är allergena.
För det tredje skall selleri och senap och därav härledda produkter läggas till förteckningen över allergena ämnen.
En fråga är emellertid inte helt löst.
Det finns inga vetenskapliga rön som visar vare sig att derivat av vissa allergener fortfarande är allergena, eller att de troligtvis inte längre ger upphov till negativa reaktioner.
Frågan är då: skall vi kräva obligatorisk märkning av dessa derivat?
Den gemensamma ståndpunkten omfattar obligatorisk märkning, men slår även fast att dessa ämnen kan undantas i framtiden om det finns vetenskapliga bevis som motiverar en sådan åtgärd.
Jag delar föredragandens och utskottets åsikt om att denna lösning kanske inte är den bästa, men jag håller inte med om det som föreslås genom ändringsförslagen 1 och 2.
Ändringsförslag 1 säger ju att härledda produkter i alkoholhaltiga drycker skall märkas endast om de förekommer i en mängd som enligt vetenskaplig forskning kan ge upphov till allergiska reaktioner.
Detta är inte godtagbart eftersom vetenskapen endast bevisar att allergener och därav härledda produkter orsakar allergiska reaktioner.
Det finns inga vetenskapliga uppgifter om vilka restmängder som kan orsaka en allergisk reaktion.
Vidare skulle ändringsförslaget vara omöjligt att genomföra och dessutom har bevisbördan kastats om.
Om tillverkarna vill få undantag från att ange ett ämne på etiketten är det upp till dem att tillhandahålla bevis för att de derivat av allergener som de använder sannolikt inte ger upphov till allergiska reaktioner.
Den första delen av ändringsförslag 2 är identiskt med ändringsförslag 1, men avser andra livsmedel än alkoholhaltiga drycker.
I detta ändringsförslag gör man dessutom ett uttryckligt undantag från kravet på märkning för processhjälpmedel som används i alkoholhaltiga drycker, trots att dessa ämnen inte omfattas av motsvarande stycke i den gemensamma ståndpunkten.
Därför kan vi inte godta förslaget.
I ändringsförslag 3 anmodas kommissionen efter ett yttrande från Europeiska livsmedelsmyndigheten att anta en förteckning över härledda ämnen som skall klassificeras som icke allergena före den 1 januari 2004.
Detta är ett steg i rätt riktning, men utöver den orealistiska tidsfristen kan förslaget heller inte godtas på grund av att endast de studier som på uppdrag av industrin har utförts om särskilda derivat av allergener, vilka används under särskilda omständigheter, kan komma i fråga och skickas in för ett yttrande från Europeiska livsmedelsmyndigheten - till exempel fiskgelatin som används som klarmedel i öl.
Därför kan vi endast anta ändringsförslag 4, som utgör en fungerande och rimlig kompromiss.
Jag övergår nu till Ayuso González betänkande vid första behandlingen.
I december 2002 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 95 / 2 / EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel.
Det främsta syftet med detta förslag är att anpassa direktiv 95 / 2 / EG i ljuset av den senaste tidens tekniska och vetenskapliga utveckling, och att garantera den inre marknadens funktion, en högs skyddsnivå för människors hälsa och skydd av konsumenternas intressen.
För detta ändamål föreslår kommissionen att man skall godkänna en ny livsmedelstillsats, återkalla tillstånd för användning av vissa tillsatser, revidera de nuvarande tillstånden och harmonisera användning av livsmedelstillsatser i smakämnen på gemenskapsnivå.
Förslaget gynnar konsumenterna och industrin framför allt när det gäller? användning av livsmedelstillsatser i smakämnen?, eftersom det skulle leda till att detta område harmoniserades på gemenskapsnivå.
Ett paket med kompromissändringar lades fram efter nära kontakter mellan de olika institutionerna.
Från Coreper har man sagt att man ställer sig bakom kompromisspaketet och till detta kan jag med nöje även tillägga kommissionens stöd.
Jag övergår nu till det sista av lagstiftningsärendena, nämligen Olssons rekommendation om hormoner vid andra behandlingen.
Jag välkomnar varmt de framsteg som har gjorts.
Debatten om hormoner har visat sig vara lika känslig som den hormonbalans som styr de fysiologiska funktionerna hos levande varelser.
Som ni vet föreslog kommissionen ursprungligen ett förbud mot östradiol i ljuset av yttranden om att detta endogent producerade ämne skulle vara karcinogent.
Parlamentet ställde sig bakom förslaget.
Intrikata diskussioner i rådet - vilka pågick i över två år, sträckte sig över fyra ordförandeskap, och omfattade två extra bakgrundsrapporter - har visat att ett förbud mot östradiol inte är så okomplicerat som man först tänkte sig.
Medlemsstaterna har fäst uppmärksamheten på de betydande svårigheter förbudet skulle ge upphov till, framför allt de trångmål som det skulle kunna innebära när det gäller djurhälsa och omorganisering av kreatursuppfödningen.
Därför måste vi tänka om och ställa oss frågan: vad har vi för mål?
Våra mål är för det första att skydda konsumenternas hälsa, och för det andra att leva upp till WTO-kraven.
Enligt kommissionens analys kan båda målen nås genom den kompromiss som föredraganden, Olsson, och hans kolleger har lagt fram här i dag.
För detta är jag skyldig honom ett uppriktigt tack.
Om man antog denna text med ändringsförslagen 17, 18 och 19, skulle användningen av östradiol minska betydligt.
Dessutom gör man en klar och tydlig åtskillnad mellan å ena sidan de tre övriga användningsområdena för östradiol och å andra sidan användning av östradiol i tillväxtsyfte.
Därför kommer gemenskapen i och med detta förslag att ges möjlighet att genomföra sina internationella åtaganden inom ramen för Världshandelsorganisationen.
Därför ser jag fram emot debatten om dessa intressanta och viktiga frågor.
