# ID: svediakorp-gov437785
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,044
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
I det G10-meddelande som kommissionen antog i dag märker vi att patienterna och folkhälsan ställs i centrum för debatten om den europeiska läkemedelspolitikens framtid.
Denna omfördelning av tonvikten i politiken mellan egentlig industriell innovation och hälsomässiga behov är ett viktigt steg i rätt riktning.
Ni har tidigare hört mig säga att vår hälsa är vårt välstånd.
Utvecklingen mot en förbättrad folkhälsostandard, förlängningen av antalet sjukdomsfria levnadsår och ökningen av den förväntade livslängden är aspekter som kännetecknar modern ekonomisk utveckling, och i detta sammanhang har farmaceutisk innovation spelat en avgörande roll.
Ur ett patientperspektiv har innovationen under de senaste årtiondena medfört dramatiska förbättringar av patientens värdighet och livskvalitet.
Patienter spelar nu en mer aktiv roll i sökandet efter information och produkter.
Men när hälsovårdsutgifterna ökar, befolkningen blir allt äldre och patienternas förväntningar stiger, behöver vi en strategisk vision om hur vi skall gå vidare på detta komplexa område.
Inom detta område finns många frågor som är förknippade med varandra.
Patienterna vill ha mer effektiva och mer humana produkter som snabbare finns att tillgå på marknaden.
Det finns ett önskemål om bättre information om de komparativa fördelarna med olika produkter och tidiga varningar om biverkningar.
Patienterna fäster stor vikt vid tillgång till tydlig och officiell information som fås genom de små faktabladen inuti förpackningarna eller online genom en europeisk hälsoportal.
De som finansierar hälsovårdssystemen behöver hållbar budgetering, ekonomiskt överkomliga läkemedel, hanterlig efterfrågan och ansvarsfullt uppträdande från såväl patienter som förskrivare och tillverkare.
Ur folkhälsosynpunkt finns ett behov av att garantera att läkemedlen är av hög kvalitet och uppfyller strikta säkerhetskrav, och att eventuella biverkningar identifieras och åtgärdas med kort varsel.
Det finns ett behov att arbeta mot mer rationella förskrivningar och konsumtionsmönster, för att därigenom se till att vi kan bekämpa antibiotikaresistens.
Därutöver finns ett behov av att se till att forskningen utvecklar produkter som behandlar hälsomässiga krav till skillnad från livsstilsproblem.
Mer måste till exempel göras för att utveckla produkter som behandlar sällsynta sjukdomar och barnsjukdomar.
När befolkningen i samhället blir allt äldre kommer läkemedel att spela en viktig roll för att garantera ett aktivt och sunt åldrade, med allt vad det innebär i form av ekonomiska och mänskliga fördelar.
För industrin finns en rad specifika frågor som presenteras för er i dag.
Men vi måste vara medvetna om att en allt mer global industri mindre sannolikt kommer att prioritera investeringar i forskning om behandlingar som Europas medborgare kommer att behöva om 10-20 år, om den marknad de verkar på är fragmenterad och oförutsägbar.
Det kommer sålunda inte att råda någon brist på högeffektiva och undergörande livsstilsläkemedel såsom Viagra, men hur kan vi försäkra oss om att det kommer att utvecklas läkemedel som behövs för att behandla åkommor som artrit, Alzheimers och fetma, bara för att nämna några?
Endast genom att arbeta för att skapa en mer förutsägbar marknad i Europa kan vi övertyga industrin om den skall ta den europeiska befolkningens behov på allvar under kommande år.
Högnivågruppen för hälsa har slagit fast att läkemedelspolitikens folkhälsomässiga mål är? att se till att effektiva, högkvalitativa och säkra läkemedel, däribland de senaste och mest innovativa, finns tillgängliga för dem som behöver dem, oavsett inkomst eller social ställning?.
Var och en av dessa frågor har tagits upp i detta meddelande.
Vi har eftertryckligt understrukit patienternas behov av information och deras behov av att få ökat inflytande över politiken.
Insatser på båda dessa områden kommer att stärka deras allt mer betydande roll som viktiga beslutsfattare på hälsovårdsområdet.
Inrättandet av en EU-finansierad plattform för Europas patienter i februari är ett viktigt steg på vägen.
Vi har även riktat in oss på själva läkemedlen, genom att skapa system som garanterar deras säkerhet, kvalitet och effektivitet.
Här har G10 tydligt fört upp behovet av att skapa kraftfullare system för läkemedelsövervakning och relativ effektivitet på dagordningen.
Härigenom siktar vi på att förbättra den rationella användningen av läkemedel.
Detta är ett mål för folkhälsan som stärker vår vision för läkemedelssektorn.
Relativ effektivitet är en mycket viktig fråga för Europeiska unionen.
I juni 2000 underströk rådet betydelsen av ett terapeutiskt mervärde, både ur hälsoskyddssynpunkt och ur ett industripolitiskt perspektiv.
Effektiva läkemedel måste snabbt nå ut till de personer som behöver dem.
Detta innebär att man måste identifiera vilka läkemedel som är genuint effektiva, inte bara i den kontrollerade miljö som ett kliniskt försök är, utan i allmänhet för den bredare befolkningen.
Denna kritiska fråga är det här fråga om.
Relativ effektivitet är ett nyckelverktyg för att skapa rationell användning.
Men vi måste utan tvekan även fundera över den roll som andra aktörer spelar.
Hur kan vi förbättra rationell användning av läkemedel hos förskrivaren och hos konsumenten?
En parallell fråga skulle kunna vara: hur kan vi veta om vi har lyckats åstadkomma en förbättring av rationell användning av läkemedel?
Detta för mig in på frågan om riktmärkning.
Rekommendationen om att utveckla indikatorer för folkhälsan har ställt oss inför en stor utmaning.
Man kan till exempel utreda vilka indikatorer som kan användas för att övervaka utvecklingen hos de som förskriver läkemedel.
Slutligen har vi för avsikt att skapa en uppsättning indikatorer som kan kasta ljus över utvecklingen inom medlemsstaternas läkemedelssektorer när det gäller frågan om i vilken utsträckning folkhälsomässiga behov tillfredsställs, och att på detta sätt skapa ett underlag för utarbetandet av bestämmelser på nationell och europeisk nivå.
Slutligen vill jag säga att diskussionen om utvidgningen kommer mycket lägligt.
Anslutningsfördragen har undertecknats.
Även om utvidgningen är föremål för en specifik rekommendation från G10, måste våra svar på alla rekommendationer återspegla den nya situationen inom Europeiska unionen.
G10 är ett första viktigt steg mot att utveckla en strategisk vision om den europeiska befolkningens hälsobehov, nämligen ekonomiskt överkomliga, effektiva, tydliga och säkra läkemedel som omfattar alla människor.
Om detta tillämpas på ett riktigt sätt kommer det att skapa fördelar för alla inblandade parter.
