# ID: svediakorp-gov437713
# author: Prodi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,053
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman, herr premiärminister!
Jag skall fatta mig mycket kort, bland annat eftersom parlamentet som ni med rätta framhöll, herr talman, brinner av iver att övergå till annan verksamhet.
Det finns emellertid två punkter som jag skulle vilja ta upp, eftersom jag tycker att de är speciellt viktiga och kompletterar inläggen från ledamöterna och svaret från premiärminister Simitis.
Den första gäller invandringen: jag har noterat att den här punkten har uppmärksammats av ett stort antal ledamöter och jag tycker därför att det är viktigt att åter slå fast de långsiktiga principer som kommissionen har för avsikt att tillämpa i denna känsliga och viktiga fråga.
För det första ett starkt och kontinuerligt samarbete med tredje länder.
Enbart repressiva åtgärder kan inte lösa problemet med den illegala invandringen: detta är ett etablerat faktum och den princip som styr vårt agerande, men våra partner måste ändå samarbeta på ett ansvarsfullt sätt.
För det andra, solidaritet mellan medlemsstaterna.
Detta är en svår fråga på grund av att vi upplever problemet på skilda sätt - vilket Greklands premiärminister redan har framhållit - men vi måste komma ihåg att invandringen efter Schengen har blivit en europeisk fråga, som måste lösas och inte kan lösas på annat sätt än på EU-nivå.
Vi är ett ekonomiskt område.
Nu måste vi lära oss att också bli ett område med frihet och säkerhet, det finns inga andra alternativ.
För det tredje, vi måste främja och förenkla den lagliga invandringen.
Europa måste förbli gästvänligt, men med rigorös respekt för lagen: ingen tolerans mot de nya slavhandlarna.
Slutligen får vi inte blanda ihop fasthet med omänsklighet.
Vi skall sträva efter våra värden balans och respekt utan undantag.
Det är en fråga om civilisation och om europeisk identitet.
Min andra fundering är lika kort.
Wurtz tog upp frågan om förhållandet till Förenta staterna, utrikespolitiken och Europas roll i världen - tydligen mycket lägligt, eftersom hans inlägg följdes av andra.
Jag skulle bara vilja göra ett påpekande i fråga om detta.
Det bilaterala mötet med Förenta staterna, med president Bush, var mycket intressant, mycket hjärtligt och vi klargjorde också våra ståndpunkter.
En sak gjorde intryck på mig, nämligen att när Europa kan agera på ett enhetligt sätt - som Maij-Weggen framhöll i sitt inlägg - är Förenta staterna berett att lyssna på oss och följa oss.
Jag kan vittna om hur imponerad president Bush blev av redogörelsen för vår ekonomiska dimension, antalet medborgare efter utvidgningen, utvidgningens utmärkande drag, att vi har styrt denna process på ett demokratiskt sätt och hur vi har bedrivit förhandlingarna: att vi har diskuterat med varje enskilt land, med alla parlamenten, kapitel för kapitel, de olika delarna, regler för vår demokrati, för att verkligen skapa en gemensam demokratisk vision.
Detta har varit och är en europeisk vision som ingen kan ta ifrån oss.
Detta är ett steg framåt, ett sätt att utvidga demokratin som vi kan göra gällande i världen.
På denna punkt lyssnar man absolut på oss, för ingen har någonsin gjort något liknande.
Den andra frågan som har gett ett bestående intryck på president Bush är eurons roll.
Många av de problem som vi har i dag bottnar just i att eurons effekter och konsekvenser börjar visa sig: precis som vi trodde, som många skeptiker inte trodde och som fakta visar.
När jag som i diskussionen med Förenta staterna framhåller att mer än hälften av handeln med Ryssland och andra länder nu sker med euro - vilket är en medryckande kraft, som inte kan undvika att beröra sektorer som nu ligger utanför dess sfär, såsom energin och annat, eftersom det är omständigheterna som för oss dit - nå, då lyssnar man på Europa.
I de stunderna är Europa en politisk realitet och inte bara en ekonomisk, även om det handlar om rent ekonomiska frågor.
Slutligen lyssnade man också på oss när vi lade fram vår framtida strategi för Balkan, det vill säga för att få en definitiv lösning på ett problem som Förenta staterna har bidragit mycket till att lösa, men där man gjorde halt vid en viss punkt, eftersom man inte kunde göra annat.
På den punkten erbjöd Europa en slutgiltig lösning: vi erbjöd en politisk lösning, en lösning som sätter punkt för ett av de allvarligaste problemen i vår tids historia.
I dessa stunder är alltså Europa starkt, när vi gör vår röst hörd i de frågor där vi har en enhetlig linje.
Därför måste konventet ta hänsyn till dessa faktum.
Det måste driva på diskussionen om majoritetsbeslut och se till att Europa allt oftare kan tala med en enda röst.
Det är viktigt att det har kommit fram och accepterats - om än skämtsamt, nästan med ett leende - att varken det gamla Europas klokhet eller det unga Förenta staternas glöd ensamt räcker till för att trygga världsfreden: vi behöver både det ena och det andra.
Det är därför som garanten för fred, enligt min mening, just är intima och starka förbindelser med Förenta staterna.
Dessa förbindelser kan vi dock bara upprätthålla med värdighet och styrka, och värdighet och styrka har vi på de områden där det inte finns någon vetorätt, där vår politiska vilja kan växa fram som i alla andra demokratiska sammanhang.
Det var detta jag ville påpeka.
Jag skulle vilja sluta med att än en gång tacka Simitis.
I Sofokles Antigone kan man läsa:???????????????????.
Jag vet inte om jag kommer ihåg tillräckligt av mina studier i grekiska för länge sedan för att återge det rätt, men det är mycket träffsäkert: det betyder att maktutövning sätter en människas karaktär på prov, och käre ordförande och premiärminister, er karaktär har klarat detta prov med råge.
(Livliga applåder)
