# ID: svediakorp-gov437705
# author: Berès (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 585
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr tjänstgörande rådsordförande, herr kommissionsordförande, kära kolleger!
Jag skulle först vilja säga till Maij-Weggen att för mig i egenskap av konventledamot och ledamot av Europaparlamentet verkar det fullständigt kontraproduktivt att upprätthålla rivaliteten mellan små och stora stater.
Grekland verkar snarare vara ett stort europeiskt land.
Jag vill också säga att jag välkomnar beslutet från Thessaloniki avseende de fem Balkanländerna.
Jag tror att det är ett viktigt historiskt datum i genomförandet av det stora Europa, en källa till demokrati, fred och stabilitet för vilken vi alla arbetar.
Herr talman, när det gäller konventet vill jag nämna två saker.
Den första är att det enligt min mening verkar finnas ett oidentifierat föremål i detta förslag till konstitution, den fjärde delen.
När det gäller den tredje delen ger ni oss mandat för att bidra med tekniska förbättringar.
Lita på oss, det kommer vi att göra.
Men var tog den fjärde delen vägen?
I konventet har man inte diskuterat det riktigt och i regeringskonferensen fruktar jag att det finns ett stort samförstånd för att inte säga någonting.
Till slut verkar det finnas en tyst överenskommelse om att inte säga någonting om det som är kärnan i en konstitution, nämligen hur texten kan ses över och om regionala sammanslagningar kommer att tillåtas?
När kommer vi att tala om det och hur?
I varje fall verkar det som att också detta omfattas av konventets behörighet enligt Laekenmandatet.
Jag hoppas åtminstone vad gäller de återstående delarna att regeringskonferensen verkligen kommer att kunna vara kortfattad och beslutsam.
När det gäller regeringskonferensens funktionssätt tycks ett utkast till funktion ha upprättats i Thessaloniki, men fyra absolut väsentliga punkter återstår som stats- och regeringscheferna måste ta i beaktande.
För det första, kan de inte genomföra denna regeringskonferens som vilken regeringskonferens som helst, som Amsterdam eller Nice.
Före den nya regeringskonferensen kommer mycket att ha hänt, i synnerhet kommer ni att vara 25 länder.
Således är det inte samma situation.
Den andra viktiga idén är att ni har fått en text som inte är utarbetad av en expertgrupp eller en rådgivande högnivågrupp utan har avfattats av 105 konventsledamöter utan valmöjligheter.
Detta är således långt ifrån goda arbetsgrunder.
Den tredje frågan avser detta parlaments deltagande.
Vi kommer inte att acceptera en behandling som i Amsterdam och i Nice.
Det var bra, men i dag kräver vi mer och bättre deltagande.
Regeringskonferensen har för övrigt intresse av det.
Jag förnekar inte konferensens regeringskaraktär men när det gäller den uppgift som ni har åtagit er och så som den har förberetts får inte regeringskonferensen föreställa sig att historien plötsligt stannar upp och att man skall återvända till en tidigare process som man gjorde förut, när konventet inte fanns.
Därför är parlamentets nivå av deltagande viktig.
En sista punkt avser regeringskonferensens sätt att arbeta.
Herr talman, jag är säker på ert samförstånd i denna fråga.
Dunkelhet, tystnad och flyktstrategi får inte utgöra regeringskonferensens arbetssätt.
För att kunna arbeta och gå framåt i rätt riktning kommer ni att behöva parlamentets stöd och en debatt för vilken det kommer att finnas officiella protokoll, och inte endast svävande uttalanden som ordnats av journalister.
Herr talman, jag frågar er följaktligen när och hur dessa viktiga element kommer att klargöras avseende regeringskonferensens funktionssätt.
