# ID: svediakorp-gov437668
# author: Simitis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,889
# sentences: 114
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsordförande, värderade kommissionsledamöter, värderade parlamentsledamöter!
Jag är mycket glad över möjligheten att från denna talarstol presentera resultaten av det grekiska ordförandeskapet.
I januari, när vi höll den första debatten här om våra prioriteter, framhöll jag att vad vi måste eftersträva är att bygga ett starkt Europa, som medverkar aktivt i ett globalt system, som arbetar för fred, utveckling och samarbete.
Nu har det gått ett halvår med en betydelsefull utveckling och viktiga händelser.
Jag tror att Europa under detta halvår, på grund av dessa händelser, har genomgått en vidareutveckling.
Händelserna, t.ex. krisen i Irak, har fått Europa att inse sina svaga sidor, men de har också fått det att bli medvetet om sina starka sidor.
Trots krisen har det funnits en känsla av enighet, sammanhållning och gemensamt uppdrag.
Händelserna har lett till större politisk mognad och ökat beslutsamheten att gå vidare mot nya insatser, och de har tydligt visat hur nödvändigt det är att Europa tar itu med utmaningarna inför framtiden.
Det är mycket betecknande att konventet har avslutat sitt arbete med utkastet till konstitution och att detta utkast har godkänts av konventet med stor majoritet.
Det är också mycket betecknande att ministerrådet har inlett diskussionen om Europas försvar och säkerhet, en diskussion som fortsatte vid toppmötet i Thessaloniki.
Problemen har lett till en ökad medvetenhet om vad som måste göras så snart som möjligt.
Grekland hade turen att åta sig ordförandeskapet under en utomordentligt betydelsefull sexmånadersperiod.
Det var ett halvår med oväntade händelser, som jag sade.
Händelser som inneburit stora svårigheter men också en stor utmaning, som jag anser att vi alla har klarat av, och jag menar då såväl medlemsstaterna som kommissionen och ordförandeskapet.
Diskussionen om utrikespolitiken, försvaret, säkerheten, en heltäckande strategisk plan för Europa som kommit till stånd under dessa månader, men också utkastet till konstitutionellt fördrag, allt detta vittnar i dag om att vi nu har inlett en verksamhet, som kommer att ge oss en ny styrka.
Vi har blivit medvetna om att vi måste fatta beslut så snabbt som möjligt.
Mina damer och herrar, i december 2002 presenterade det grekiska ordförandeskapet sina prioriteter och sina speciella mål.
Vi sade då att vi har fem centrala prioriteter.
Först och främst, att fullborda Europeiska unionens utvidgning.
För det andra, att påskynda genomförandet av Lissabonstrategin.
För det tredje, att slutföra arbetet inom det europeiska framtidskonventet.
För det fjärde, att ta itu med problemen kring den illegala invandringen och invandringen över huvud taget och, för det femte, att arbeta för konkreta prioriteter på utrikespolitikens område.
Efter detta halvår kan jag i dag säga att vi har arbetat hårt för att nå dessa mål och att vi har uppnått mycket tillfredsställande resultat, som jag skulle vilja presentera för er i korthet.
Undertecknandet av de tio kandidatländernas anslutningsfördrag, som fullbordade anslutningsförfarandet, var en av de viktigaste händelserna i Europas utveckling.
Det var Europas återförening som bekräftades, och vi firade den vid foten av Akropolis, varigenom vi på ett symboliskt sätt ville markera kontinuiteten i den europeiska kulturen.
Omedelbart dessförinnan hade det grekiska ordförandeskapet lyckats övervinna en rad svårigheter som uppstått till följd av nya krav från de nya medlemsstaterna om anpassning av de befintliga avtalen och om nya bidrag.
Dessutom hade vi hunnit med en diskussion med er, här i Europaparlamentet, om utvidgade bidrag och om bidrag till den utvidgade Europeiska unionen.
Nu har de nya medlemmarna inlemmats i ministerrådets arbete, där de medverkar som aktiva observatörer till dess att fördragen har ratificerats av de nationella parlamenten.
Jag vill ta upp Cyperns anslutning, som genomfördes samtidigt med de nio övriga ländernas.
Den innebär en seger för kampen för politisk normalisering och för upprätthållandet av den internationella rättens principer.
Det var mycket nära att vi hade kunnat lösa det politiska problemet och fått in ett enat Cypern som medlem i unionen, men den turkcypriotiska ledningen ville tyvärr inte fullfölja de förhandlingar som inletts med stöd av Annans plan.
I april antog rådet reviderade texter om partnerskapen med de tre kandidatländerna.
I fråga om Bulgarien och Rumänien är målet att deras anslutningsförhandlingar skall vara avslutade före utgången av år 2004.
Vi har kommit långt i våra förhandlingar med dessa länder.
I det nya partnerskapet med Turkiet ingår konkreta villkor i många frågor, bl.a. en politik för ett gott grannförhållande, minoriteternas egendom, religionsfrihet och en begränsning av arméns roll.
När det gäller den andra frågan, mina damer och herrar, Lissabonstrategin, så vet vi hur viktiga de frågor är som avhandlas under denna rubrik.
Det är frågor som, om vi lyckas lösa dem, kommer att hjälpa oss med utvecklingsproblemen, miljöproblemen, skapandet av en kunskapsekonomi.
De viktigaste resultaten är i korthet följande: avtalet om bättre samordning av budgetpolitiken och antagandet av de nya riktlinjerna för den ekonomiska politiken under perioden 2003-2005.
Nu kommer vi att få riktlinjer för den ekonomiska politiken för tre år framåt, och det tror jag är viktigt, för att vi skall få en bättre planering.
En andra punkt är den nya sysselsättningsstrategin.
Vi har infört det sociala trepartsmötet, som hittills varit informellt men nu införs officiellt.
Det innebär säkert att vi kan vidga den sociala dialogen.
Det har slutits ett avtal om skatteregler, som gäller skatteflykt till tredje länder och beskattningen av energiprodukter.
Avtalet om de regler som gäller skatteflykt har diskuterats mycket länge i rådet utan att leda till något resultat, och jag är glad över att vi under det grekiska ordförandeskapet har lyckats övervinna problemen, problem som uppstått också därför att vissa länder ansett och fortfarande anser att de i sådana grundläggande frågor bör försöka reglera sina egna speciella frågor.
Detta problem har vi övervunnit.
En annan reglering som diskuterats mycket länge är det europeiska patentet.
Vi har slutfört diskussionen om detta och fått igenom en överenskommelse.
Vi har också uppnått en överenskommelse om handlingsplanen för att öka investeringarna i forskning och om införandet av ny teknik i de europeiska utbildningssystemen.
Stor betydelse har enligt min mening också antagandet av stadgan om småföretag, besluten om att förbättra regelverket och avtalen om integrering av de europeiska penningmarknaderna.
Besluten om avreglering av energimarknaden, om varutransporter på järnväg och om de nya transeuropeiska energinäten, liksom även utvidgningen av transportnätet, har varit föremål för långvariga överläggningar, men vi har uppnått resultat i dessa diskussioner.
Antagandet av den nya strategin för hållbar utveckling, införandet av miljömål i sektorer såsom de förnybara energikällorna, besluten om att ta tankfartyg med enkelt skrov ur drift och avtalet om miljöansvar får avsluta denna kortfattade översikt.
Här skulle jag vilja framhålla att beslutet om att ta ovannämnda tankfartyg ur drift, som alla berörda parter medverkat till, var ett viktigt beslut för att skydda miljön, ett beslut som man inte lyckats med under tidigare ansträngningar efter olyckshändelsen med? Erika? för flera år sedan.
Värderade kolleger, jag kommer nu till den tredje frågan, konventet om Europas framtid.
Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki framlades, som ni vet, konventets slutliga förslag och presenterades av Giscard d ' Estaing.
Diskussionerna i konventet hade pågått i 18 månader, och er egen medverkan har varit av avgörande betydelse.
Utkastet till konstitutionellt fördrag har fått ett brett stöd.
I Thessaloniki diskuterade vi om detta utkast kan vara en utgångspunkt för överläggningarna i regeringskonferensen, ett bra underlag för diskussionerna.
Och vi kom fram till att det är ett bra underlag, som kan underlätta förhandlingarna, för vi blev medvetna om att terminologin inte får leda till förvirring.
Samförståndet i konventet visar att de förändringar vi kan genomföra måste få ett brett stöd.
Konventet gav ett brett stöd, som därför är en bra utgångspunkt för att lösa problemet.
Vid regeringskonferensen får vi inte börja diskutera allting om igen från början, och vi får inte heller inrikta oss på enskilda frågor, utan vi måste försöka komma fram till en lösning, en lösning inom de politiskt fastställda ramar som beslutades i Halkidiki.
Vi bör slutföra regeringskonferensen före den 1 maj och underteckna slutdokumentet efter den 1 maj, så att också de nya medlemmarna kan underteckna det och så att texten blir färdig före valen den 15 juni, för att de europeiska medborgarna skall veta vad de kommer att rösta på.
Detta är tidsplanen - om frågan kan avslutas tidigare, är det så mycket bättre - men absolut sista datum för att presentera den undertecknade texten måste vara den 15 juni.
Vi har också kommit överens om att konventet under en viss tid skall fortsätta att granska texten för att bearbeta det tredje kapitlet, som enligt texten gäller politiska åtgärder i tekniska frågor.
I Thessaloniki, mina damer och herrar, diskuterade vi också invandringspolitiken.
Vad var problemet?
Problemet är att vi fattade många beslut i Sevilla och Tammerfors men att vi inte har kunnat fullfölja och genomföra dessa beslut, framför allt därför att det har saknats pengar.
Europeiska kommissionen har sagt att den har ungefär 140 miljoner euro till sitt förfogande.
Vi har noterat att denna summa finns, och vi har beslutat att i fortsättningen driva på samordningen och samarbetet i fråga om gränsbevakningen, för det är uppenbart, t.ex. efter det som inträffade i Italien för några veckor sedan, att problemet med den illegala invandringen inte kan lösas av ett land ensamt, eftersom de illegala invandrare som kommer t.ex. med fartyg försöker komma i land i något av Medelhavsländerna, och därför krävs det en heltäckande bevakning av området.
Den andra punkt vi betonade var repatrieringen av de illegala invandrarna.
Vi har begärt att kommissionen skall undersöka möjligheten att finna nya former för repatrieringen.
Men eftersom det redan finns många fördrag och avtal om repatriering, som i själva verket inte fungerar, har vi sagt att kommissionen utifrån konkreta kriterier bör utvärdera samarbetet med tredje länder i alla de frågor som gäller invandringen och samarbetet med Europeiska unionen och att ta hänsyn till det, när den sluter avtal med dessa länder, för det är inte rimligt - det nämns inte i texten, men det är en allmänt accepterad uppfattning - att vi bedriver en politik med aktiv hjälp och samarbete, samtidigt som de länder vi står i förbindelse med ignorerar sina skyldigheter, när det gäller att bekämpa den illegala invandringen.
Vi har beslutat att skapa ett gemensamt informationssystem för utfärdande av visum till medborgare i tredje länder, vilket möjliggör en kontroll av de illegala invandrarna, och dessutom har vi fattat vissa beslut om hur invandrarna skall kunna inlemmas i våra samhällen.
Värderade kolleger, som ni vet har en uppgörelse om en revidering av den gemensamma jordbrukspolitiken träffats efter toppmötet i Thessaloniki.
Även i denna fråga har ordförandeskapet spelat en betydelsefull roll, och vi anser att denna uppgörelse är av särskilt värde, därför att den innehåller tre centrala budskap.
Vad betyder uppgörelsen för jordbrukarna?
Att de kommer att få ett flerårigt, garanterat och förutsägbart inkomststöd, som motsvarar det de får i dag, men också betydande handlingsutrymme för produktionens och företagens inriktning.
För de europeiska medborgarna innebär uppgörelsen en högre livskvalitet.
Inkomststödet till jordbrukarna kommer nämligen att utbetalas, samtidigt som man respekterar den europeiska lagstiftningen om miljö, folkhälsa, livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välfärd.
För det tredje, omflyttningen av en mycket betydande del av subventionerna i den gemensamma jordbrukspolitiken från produkter till inkomstförstärkning för jordbrukarna ger Europeiska unionen en väsentligt starkare ställning inför de kommande förhandlingarna med WTO.
Efter uppgörelsen kommer unionen att tala entydigt och enhälligt.
Värderade kolleger, i fråga om utrikespolitiken kan jag nämna att det har träffats en uppgörelse mellan unionens medlemsstater och länderna på västra Balkanhalvön, som innebär en bekräftelse av dessa länders utsikter till framtida anslutning.
En regelbunden politisk dialog inleds, tillnärmningen av dessa länders lagstiftning till gemenskapens regelverk gynnas och de ekonomiska bidragen ökar kraftigt.
Som vi vet, är det Irak som har varit det svåraste kapitlet för vårt ordförandeskap.
Många väntade sig att det skulle uppta all vår verksamhet.
Så blev det dock inte, och ordförandeskapets strävan har varit att överbrygga motsättningarna, inte genom att diskutera om vissa haft rätt eller fel i den ena eller den andra ståndpunkten, utan att övervinna motsättningarna genom att påpeka vad som bör göras i framtiden.
Och efter beslutet i Förenta nationernas säkerhetsråd finns det nu en ram för samarbetet, och vi står i ständig kontakt med Förenta nationerna för att bidra till återuppbyggnaden av Irak inom ramen för säkerhetsrådets beslut.
Beträffande Mellanöstern-frågan vet ni att man har offentliggjort en tidsplan för fredsarbetet i området eller, som den kallas,? kvartettens färdplan för fred?, och i denna kvartett ingår också Europeiska unionen.
Ordförandeskapet har upprepade gånger haft kontakter med länderna i området och med de andra länderna, och jag tror att den vapenvila som uppnåtts är ett resultat av både kvartettens och Europeiska unionens ansträngningar.
När det gäller de transatlantiska förbindelserna, har det grekiska ordförandeskapet gjort alla tänkbara ansträngningar för att minska den spänning som uppstått i de transatlantiska förbindelserna, och jag anser att besöket i Washington visade att vi har ett gott samarbete.
En princip som jag anser självklar har accepterats, nämligen att vi måste samarbeta med Förenta staterna om det som är nödvändigt av ekonomiska, politiska och säkerhetsskäl.
Vi kan vara överens, men vi kan också ha olika åsikter, vi måste vara överens om att vi kan ha olika åsikter, och på denna grund skall vi fortsätta att bygga vårt samarbete.
Det grekiska ordförandeskapet har verkat för en väsentlig förbättring av förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland vid det toppmöte som hållits i Sankt Petersburg.
Avslutningsvis, bland de politiska frågorna skulle jag vilja ta upp försvars- och säkerhetspolitiken.
Vår strävan har varit att Europeiska unionen skall ha full insatsberedskap.
Och det har unionen fått under denna period.
Den fick det genom att reglera de hittills olösta frågorna, såsom medverkan av partnerskapsländernas styrkor, genomförande av övningsprogrammet, utveckling av metoder för krishantering.
Resultatet är att en styrka från Europeiska unionen nu befinner sig i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, det finns en polisstyrka i Bosnien-Hercegovina, och vi diskuterar även den militära insatsstyrka i Bosnien-Hercegovina som skall överta Natostyrkans nuvarande verksamhet där.
Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki presenterades och diskuterades rapporten om strategin för en successiv utformning av en europeisk försvars- och säkerhetsdoktrin.
Det var det informella rådet (utrikesfrågor) som hade begärt rapporten från herr Solana.
Herr Solana kommer att fortsätta arbetet med denna rapport, och vi tror att rapporten och diskussionen om den kommer att få stor betydelse, när vi skall förtydliga våra gemensamma mål i fråga om försvar och säkerhet och de medel genom vilka vi kommer att förverkliga de gemensamma målen.
Rapporten hjälpte oss att övervinna den motsättning, som jag faktiskt tror var skenbar, mellan vissa länder, som samarbetat för att driva försvars- och säkerhetsfrågorna, och de andra länderna, som inte velat ha ett sådant speciellt samarbete.
Vi sitter nu vid samma bord, och diskussionen kommer att utvisa hur vi kan hantera dessa frågor.
Avslutningsvis skulle jag vilja nämna två frågor, som gäller gemenskapens institutioner.
Den ena är revideringen av reglementet för gemenskapens tjänstemän.
Det är den första grundliga reformen av löne- och pensionssystemet och även av karriärsystemet som gjorts sedan grundandet av Europeiska gemenskapen.
Till slut, två frågor av direkt intresse för Europaparlamentet var det transinstitutionella avtalet om förbättring av regelverket och, för det andra, förordningen om de europeiska politiska partiernas ställning.
Genom dessa båda beslut har vi satt punkt för diskussioner, som inleddes för ganska länge sedan.
Värderade kolleger, detta var en översiktlig presentation av vad som åstadkommits under ordförandeskapet, och avslutningsvis skulle jag vilja tacka framför allt Europaparlamentets talman Pat Cox för hans samarbete men också alla er i Europaparlamentet.
Vi anser att ni spelar en central roll för att främja den europeiska integrationen och för att försvara unionens intressen.
Därför har vi eftersträvat ett nära samarbete med er.
Och vi har fått ert direkta stöd och samarbete i vårt arbete.
Jag tackar er varmt för era insatser, och jag önskar er alla framgång under det kommande, italienska, ordförandeskapet.
(Applåder)
