# ID: svediakorp-gov437647
# author: Blokland (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 446
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad kan parlamentet förvänta sig av en föredragande i en andra behandling?
Vilken linje bör ett utskott följa om rådets gemensamma ståndpunkt inte stämmer överens med Europaparlamentets ståndpunkt i första behandlingen?
Naturligt vore att - med tanke på parlamentets politiska syn - lämna in de viktigaste ändringsförslagen på nytt.
Nu står ett främjande av en hållbar ekonomisk utveckling högt på vår prioritetslista.
Det är också lika viktigt att vi tar hänsyn till subsidiariteten.
Det betyder att vi inte i onödan skall stå i vägen för kommuner och regioner.
När jag läste förslagen från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden var jag tvungen att gnugga mig i ögonen.
Jag är van vid mycket men det här dokumentet förtjänar ett rejält icke godkänt.
Vissa argument skulle vara skrattretande om det inte rörde sig om så allvarliga saker.
Vad skall man annars tycka om ändringsförslag 63 där det står att en viktning av alla enskilda kriterier står för långt ifrån den praktiska verkligheten och är för matematisk.
Tydligen är multiplikation och addition allt för svår matematik för utskottet för rättsliga frågor.
Kort sagt har utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden inte gjort ett bra arbete och det är upp till plenum att åtgärda den skada som bilden av det här parlamentet tagit.
En kommun skall ha rätt att ta hänsyn till miljökriterier vid tilldelningen av ett offentligt kontrakt.
Helsingfors fick helt riktigt rätt i domstolen i frågan om anskaffandet av miljövänliga bussar.
Det vore ju för galet om det inte skulle få göras någon skillnad mellan miljövänligt framställd el och annan elektricitet!
Lägre myndigheter skall ha möjligheter att anskaffa hållbara varor och tjänster.
Samma sak gäller självklart för medlemsstaternas regeringar.
Det är just myndigheterna med en marknadsandel på 16 procent av BNP som måste yrka på en politik som är inriktad på hållbara varor och tjänster.
Om vi skulle släppa på det så är det en helt felaktig signal till det privata näringslivet och det i en tid då det börjar uppstå förståelse för nödvändigheten med hållbara varor och tjänster.
Med det paket av ändringsförslag som jag var med och undertecknade för Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater blir direktivet acceptabelt ur en ekologisk synvinkel och subsidiaritetsprincipen respekteras.
På det sättet lägger vi ansvaret för en hållbar politik direkt hos de myndigheter som tar konkreta beslut så nära medborgarna som möjligt.
Jag skulle som Europaparlamentariker inte gärna konfronteras med en medborgare som av sitt kommunalråd får höra att? Europa? inte tillåter honom att ordna ekologiskt försvarbara offentliga upphandlingar.
