# ID: svediakorp-gov437487
# author: Boudjenah (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 488
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När turen kommer till mig vill jag gratulera Wijkman och tacka honom för att han värnar om dialogen och är lyhörd för de ändringsförslag som lagts fram i utskottet för utveckling och samarbete.
Att de fattigas tillgång till energi blivit en prioriterad fråga bekräftades med rätta vid toppmötet i Johannesburg, eftersom befolkningarnas vitala behov inom detta område är långt ifrån uppfyllda och tendensen fortfarande går mot ökade klyftor, framför allt på grund av industriländernas förbrukning av fossil energi, i synnerhet Förenta staternas förbrukning, som är orimlig och helt oproportionerlig i förhållande till förbrukningen i utvecklingsländerna.
Förväntad livslängd och utveckling hänger nära samman med tillgången till energi, så till den grad att många ser detta som en grundläggande mänsklig rättighet.
Detta rättighet måste erkännas, garanteras och skyddas.
Hur skall man kunna bidra till att skapa och utveckla en effektiv energisektor i utvecklingsländerna om man inte går via en politik som främjar kraftfulla samarbetsformer för utbyte av kunskaper, i det primära syftet att skydda befolkningarnas vitala behov?
Behovet av finansiering är uppenbart på många håll.
Inrättandet av en fond för hållbar energi och en mycket mer konsekvent medverkan av Europeiska unionen kan vara ett första svar.
Framför allt är det i den första utvecklingsfasen särskilt viktigt att det finns en stark offentlig sektor inom energiområdet, vilket helt riktigt framhålls i betänkandet.
Bortsett från det är jag övertygad om att kommissionens ställningstaganden till förmån för privatiseringen av energisektorn är mer än farliga.
Detta har också uttryckts av en majoritet av utskottet för utveckling och samarbete.
Kommissionens roll är inte att främja privatiseringar i utvecklingsländerna.
Utvinning och distribution av primära energikällor, som är avgörande för utvecklingen, måste ledas av statliga eller privata företag, men som åtar sig att följa målsättningarna för allmännyttiga tjänster och tjänster av allmänt intresse.
Denna offentliga kontroll är så mycket mer avgörande som de transnationella företag som verkar i utvecklingsländerna bara alltför ofta har kortsiktiga lönsamhetsmål, som går ut över lokalbefolkningens behov och medför risk för att energitillgångarna plundras.
Man måste ta fram effektiva instrument för att övervaka hur framför allt de europeiska företagen agerar.
Jag stöder även uppmaningen till kommissionen om att utvärdera energisektorns avreglering ur mänsklig synvinkel och verka för internationella handelsregler som respekterar de mänskliga rättigheterna och folkrätten.
Till sist måste vi, några kabellängder från nästa WTO-toppmöte i september, säga nej till att energisektorn integreras i det allmänna tjänsteavtalet, något som skulle göra energi till en vara bland andra.
Målet att alla skall ha tillgång till energi i utvecklingens tjänst kommer inte att uppnås om man följer en modell som tvingats fram med hjälp av avregleringslogiken hos multilaterala institutioner som WTO.
Det uppnås istället genom att bygga ut och garantera de allmännyttiga tjänsterna så att de tjänar befolkningens behov.
