# ID: svediakorp-gov437453
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 884
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Först av allt vill jag tacka de grupper som uttalat sitt stöd för denna strategi, som jag har försökt presentera helt kort till svar på era frågor.
Jag skall nu besvara de kompletterande frågor som tas upp i era inlägg.
Fru Ferrer!
Jag delar er vision av textil- och beklädnadssektorns framtid i Europa.
Den har ett namn och det namnet är dynamism.
Det är en offensiv vision.
Textil- och beklädnadsindustrin är ingen gårdagens industri, som vi måste förvalta så skonsamt som möjligt medan den gradvis krymper.
Det är inte min uppfattning.
Det är inte heller er uppfattning.
Det är inte denna uppfattning som ligger till grund för vår handelspolitik och industripolitik.
Detta förstod jag också av Lages inlägg.
Herr Berenguer Fuster!
Vi kommer i själva verket att fortsätta våra tullminskningar endast under förutsättning att andra gör samma sak.
Oavsett om man kallar detta ömsesidighet eller något annat, så är det grunden för vår politik.
Och ni har rätt, liksom för övrigt även Hatzidakis, när ni framhåller att det bakom allt detta finns problem som rör immateriell äganderätt och att det är viktigt att vi fortsätter att kämpa för att allt som handlar om kvalitet, som handlar om smak, design och som ofta gynnar oss vid en jämförelse, att det inte olagligt imiteras, och därmed i någon mån stjäls från oss.
Denna kamp för vi exempelvis när det gäller geografiska beteckningar.
Fru Figueiredo!
Ja, vi arbetar med konsekvenserna av en ytterligare avreglering inom sysselsättning, regionala strukturer och kvalifikationer.
Detta ingår för övrigt i ett projekt som vi tillsammans med Erkki Liikanen arbetar på och som handlar om en strategi för tiden efter 2005, en idé vi skulle vilja bli klara med under hösten.
Lambert och Read har betonat kopplingen mellan handel och grundläggande sociala normer.
Jag ger ett mycket tydligt och mycket ärligt svar på frågan om vi kan göra en sådan koppling?
Ja, det kan vi göra i vår ensidiga handelspolitik.
När vi ger fördelar kan vi ge extra fördelar när denna koppling upprättas, vilket vi också gör.
Ja, vi kan göra det på bilateral nivå.
När vi ingår associeringsavtal och handelsavtal med ett antal länder utanför EU, ingår respekten för grundläggande sociala normer i våra bilaterala avtal.
Ja, vi kan göra det genom att arbeta med att skapa en rättvis märkning som ger konsumenter och medborgare möjlighet att välja mellan produkter som tillverkats under mer eller mindre hållbara förhållanden i socialt och miljömässigt hänseende.
Detta har vi också börjat göra, vilket Bodrato nämnde.
Däremot kan vi för närvarande inte göra det på multilateral nivå.
Inom EU har vi försökt.
Det är i praktiken det enda misslyckandet i Doha.
På multilateral nivå stötte vi i denna fråga på motstånd från en nejkoalition bestående av å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan utvecklingsländerna.
Denna koppling ingår därför inte i det program som vi kommer att följa i slutet av 2004.
Vi måste ta upp frågan på nytt vid ett senare tillfälle.
Herr Bastos!
Jag ställer mig bakom er uppfattning om rättvisa förhandlingar.
Låt oss dock inom det sociala området skilja mellan å ena sidan grundläggande sociala normer - det vill säga barnarbete, lika lön för män och kvinnor, fackliga rättigheter, förbud mot tvångsarbete - som omfattas av multilaterala åtaganden från de flesta länderna i världen, och å andra sidan normer för lönesättningen.
Vi vet att lönenivåerna i utvecklingsländerna är lägre än hos oss.
På detta sätt förhåller det sig i någon mån per definition, annars skulle det ju inte vara utvecklingsländer.
Det hindrar inte att vi alla vill se dem öka.
Ettl har rätt i att icke-tariffära tullhinder ofta ersätter tariffära tullhinder som försvinner.
Det är ett spel många myndigheter ägnar sig åt.
Vi har i viss mån blivit experter på att upptäcka, angripa och behandla denna sorts arrangemang och vi förbättrar oupphörligen vårt informationssystem i samarbete med industrins aktörer och arbetsmarknadens parter för att mer effektivt, i ett tidigare skede och snabbare upptäcka dessa metoder som i många fall faktiskt är oförenliga med internationella handelsregler.
Detta var de svar jag ville ge er.
Jag skall avsluta med att säga att denna sektor kan sägas vara en skola för globaliseringen, enligt hur vi européer ser på den, och enligt hur Europeiska kommissionen ser på den.
Ja, globaliseringen får effekter.
Ja, globaliseringen leder till utlokaliseringar.
Ja, den utmanar vår konkurrenskraft, vår kreativitet, våra kvalifikationer.
Därför måste vi ha en offentlig politik för att skapa en ram som gör det möjligt för denna sektor att fortsätta utvecklas, fortsätta att skapa ett mervärde, fortsätta att förbättras kvalitetsmässigt.
Detta är endast möjligt under förutsättning att man fastställer spelregler, och följer dem.
Detta gällde på nationell nivå.
Det har kommit att gälla på europeisk nivå.
Det är på väg att börja gälla på internationell nivå.
(Applåder)
