# ID: svediakorp-gov437450
# author: Ettl (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 414
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kommissionär Lamy!
Er ståndpunkt kan absolut välkomnas, framför allt att allt i förhandlingarna skall baseras på principen om ömsesidighet, och att ni också nämnde en punkt som jag anser vara mycket viktig, nämligen att det från och med 2005, och redan nu, bör skapas ytterligare följdåtgärder för att stärka konkurrensen inom textilindustrin.
Detta är en mycket viktig åtgärd, vare sig det handlar om klusterbildning eller något annat, men för detta behöver man förmodligen också pengar.
Herr kommissionär, kanske får jag påpeka en sak.
Låt oss utgå från att de europeiska textiltarifferna år 2005 kommer att vara de lägsta, att handelshinder som är förknippade eller icke-förknippade med tariffer kommer att monteras ned.
Men ännu en gång - och det är förknippat med textilindustrins historia i Europeiska unionen - vill jag säga er att vi liksom tidigare förmodligen kommer att ha att göra med protektionistiska åtgärder, eller upprätthållande av protektionistiska åtgärder, från Förenta staternas eller Japans sida.
Det är det jag beklagar mest i detta sammanhang, och det avtecknar sig återigen redan nu.
Det har vi ofta sett under de senaste 20 åren.
Hur ofta eller hur länge måste textilindustrin i Europa fortsätta att bli överkörd av dessa båda textila maktblock?
Det är en av kärnfrågorna för mig.
Det vi behöver för att minska på handelshindren, de som hänger samman med tariffer och övriga, är hederlighet, och det måste man kräva i detta sammanhang.
Det gäller också för kandidatländerna, och jag ser utvecklingen av textilindustrin framför allt när det gäller dessa länder.
Jag ser ett ytterligare stort problem som vi måste ta itu med, nämligen Kina och Indien.
Om man inte lyckas få särskilt Kina att acceptera mekanismer för egen begränsning, kan vi i Europa också avskriva den mest högkvalitativa och kapitalintensiva textilindustrin.
Det bör vi tänka på när vi går till förhandlingsbordet.
Sist men inte minst vill jag påpeka, eftersom jag ju kommer från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, att vi fortfarande önskar att grundläggande arbetsnormer och principer om mänskliga rättigheter inte skall läggas till handlingarna och att detta har stor betydelse just när det gäller Kina.
Som fackföreningsmedlemmar inom textilområdet har vi just för stater som Bangladesh hanterat en mängd dokumentation, som har visat var problemen med barnarbete och diskriminering verkligen ligger.
