# ID: svediakorp-gov437430
# author: Wiersma (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 608
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, höge representant, herr kommissionär!
Utvecklingen av en europeisk säkerhetsstrategi är ett viktigt steg framåt.
Genom att fastställa utgångspunkterna och målsättningarna med politiken blir den ju mer sammanhängande, och det som har åstadkommits de senaste åren får en ram.
Det garanterar inte att Europeiska unionen alltid kommer att tala med en röst, men det gör det enklare och mer logiskt.
Förvirringen runt Irak, men också Förenta staternas nya säkerhetsstrategi, utgör anledningen till dagens debatt.
Men nödvändigheten av en sådan debatt härrör emellertid ur Europeiska unionens växande ambition att spela en större säkerhetsroll.
Den här ambitionen är lyckligtvis oförminskad även efter problemen i år.
Detaljerna i dokumentet som kommer att läggas fram i Thessaloniki känner vi fortfarande inte till, men vi utgår från att strategin - och det har Solana redan sagt - är baserad på en bred tolkning av säkerhet.
Osäkerhet har många orsaker, för att bekämpa den behöver man många olika instrument.
Nya hot som den internationella terrorismen kräver större uppmärksamhet.
Vi stöder också genomförandet av en EU-handlingsplan mot spridning av massförstörelsevapen.
Det måste vara möjligt att vidta åtgärder mot länder som bryter avtal eller utgör en stor risk, se Iran.
Det behöver emellertid inte innebära omedelbara hot om våld.
Men Europeiska unionen borde också undersöka hur fördraget mot spridning av kärnvapen skulle kunna stärkas ytterligare.
De senaste månaderna har det talats mycket om Europeiska unionens bristande militära kapacitet.
Vi skulle ha för lite att visa upp gentemot Förenta staternas övermakt.
Jag anser att det här är en felaktig infallsvinkel.
Det handlar inte om att vi måste övertrumfa amerikanerna militärt, utan att vi kan uppträda lika effektivt på ett annat sätt och med andra medel när vi anser att det är nödvändigt.
Och då inte ensidigt det passar inte i vår tradition utan inom multilaterala ramar och främst då med FN.
Vi har aldrig uteslutit bruket av militärt våld, men det måste betraktas som en sista utväg när det inte finns några andra möjligheter.
Det måste sättas in effektivt och proportionellt.
Därför hyser vi även i efterhand tvivel om rättfärdigandet av kriget mot Irak.
Vi hoppas att Europeiska unionens strategi kommer att vara klar och tydlig om det militära instrumentets roll.
Mot bakgrund av den här filosofin måste vi inte desto mindre konstatera att utvecklingen av den militära dimensionen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inte håller jämna steg med våra ambitioner.
Således stöder vi också föresatserna att övergå till ett högre tempo och utveckla fler aktiviteter på den punkten, och vi är beredda att föra en öppen debatt om de ekonomiska konsekvenserna.
För en stund sedan hörde vi Solana tala sig varm för en sådan öppen debatt.
Samtidigt räknar vi med att en annan prioritet, nämligen konfliktkontroll och krishantering, integreras fullkomligt i den nya strategin.
Styrkan i den nuvarande gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ligger fortfarande på det området.
I våra mer närliggande ytterområden, även i Europa, opererar vi effektivare än utanför.
Vi utgår ifrån att den höge representanten tar med dessa empiriska fakta i beräkningen, och vi är också nyfikna på vilken effekt strategin får i de olika regionerna där Europeiska unionen vill vara mer aktiv.
När han och rådet arbetar mot en strategi som kännetecknas av det jag har nämnt här kan han räkna med min grupps fulla stöd.
En ny och värdefull debatt har inletts, och vi vill delta i den till fullo.
