# ID: svediakorp-gov437412
# author: Turchi (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Först av allt vill jag tacka kommissionsledamoten och den höge representanten för deras närvaro i kammaren och för deras redogörelser.
Låt mig inleda med ett par anmärkningar i anslutning till det jag har hört, även om det blir i all hast på grund av den mycket begränsade tid som står till vårt förfogande.
För det första, när det gäller vår europeiska politik så tror jag inte att den grundläggande, prioriterade punkten, startpunkten för den som har ett politiskt budskap är att rekonstruera den nationella palestinska myndigheten.
Detta är viktigt, men det får inte betraktas som en absolut avgörande punkt, annars kommer vi att bli partiska.
Vi måste sammanföra detta med övriga punkter, och det får inte anges av kommissionsledamoten som den viktigaste punkten.
För det andra, jag tror inte - och här vänder jag mig till Barón Crespo - att det är israelerna som skall ta kontakt med oss, utan, eftersom det är vi som vill bli deras samtalspartner, så borde det vara vi som söker upp dem.
För det tredje, jag tror inte - och här vänder jag mig till Morgantini - att det är vi som skall bestämma vilka rättigheterna är, när vi ser att rätten förtrampas av den som kastar bomber och dödar sjuåriga barn på andra sidan.
Det vi enligt min mening kan göra som europeisk union - och just nu är detta viktigt, framför allt nu när Abu Mazen och Ariel Sharon fortsätter att samtala, även om det förekommer reaktioner och motreaktioner från den ena eller andra sidan - är att legitimera Abu Mazens roll.
Ju mer vi legitimerar honom, desto lättare kommer det att bli att skapa villkoren för en relativ fred.
Jag vill också utnyttja det faktum att en delegation från Iran är närvarande i kammaren för att rikta en uppmaning till Iran om att erkänna staten Israel, just på grund av Irans långa historia och roll i Medelhavsområdet.
Gör det, eventuellt via Europeiska unionen, men gör det!
Detta skulle vara viktigt och av grundläggande betydelse även när det gäller att erkänna de mänskliga rättigheterna, när det gäller den ekonomiska utvecklingen och därmed också den politiska utvecklingen i den egna staten.
Detta skulle utan tvekan kunna bidra till att möjliggöra en verklig och hållbar fred i hela Mellanöstern.
