# ID: svediakorp-gov437360
# author: Gahrton (Verts/ALE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 210
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ett demokratiskt Turkiet är välkommet i EU - förutsatt att konflikter med grannar och minoriteter är lösta.
Turkiet utgör en principtest för EU.
Skall EU förbli en instängd judisk-kristen fästning med taggarna utåt eller en bred samarbetsorganisation för alla europeiska folk, nationer, regioner, samt språkliga och kulturella grupper?
För miljöpartiet är svaret klart: Vi hoppas Turkiet fortsätter på reformvägen så att formella förhandlingar om EU-medlemskap kan inledas nästa år.
Jag är för ett turkiskt medlemskap, under förutsättning att landet bland annat reducerar arméns roll i det politiska livet och eventuellt helt avskaffar det nationella rådet, att landets minoriteter, kurderna, armenierna och syrierna, får samma rättigheter som övriga medborgare och att yttrandefriheten säkerställs.
I betänkandet upprepas också en gammal önskan från tidigare EP-resolutioner 1987 och 2002 om att Turkiet skall erkänna folkmordet som skedde i Armenien 1915.
En försoning mellan turkar och armenier får inte falla på en historisk tolkningsstrid, men det är litet märkligt att dagens turkiska politiker har så svårt för att reservationslöst erkänna ett historiskt faktum - att den fascistiska ungturkiska regimen i desperation beordrade massmord på armenier, något som de ungturkiska ledarna straffades för av turkiska domstolar efter kriget.
