# ID: svediakorp-gov437317
# author: Lambert (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 370
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig inledningsvis gratulera inte bara föredraganden till betänkandet utan även kommissionen till meddelandet.
För oss utgör detta ett betydelsefullt steg med avseende på erkännandet av de medborgare som lämnar in ett klagomål till kommissionen och av deras lagstadgade rättigheter.
Det är också första gången kommissionen har antagit allmänna bestämmelser för hur man skall hantera medlemsstaters överträdelser av gemenskapsrätten.
Sådana allmänna bestämmelser utgör ofta en markant förbättring av praxis i ett antal av våra medlemsstater.
För det andra erinrar jag mig att när den förre ombudsmannen, Jacob Söderman, bad kommissionen anta bestämmelser för hur klaganden skall behandlas bestod hans rekommendation i att man skulle erkänna klaganden som en part i ett administrativt förfarande.
Min grupp anser att detta bör vara det slutliga målet men att de antagna bestämmelserna ändå utgör en verklig förbättring.
Kanske kommer Europeiska unionens institutioner och kontor att få möjlighet att göra ännu fler framsteg genom antagandet av en administrativ lagstiftning.
För det tredje vill jag beröra ett område inom vilket min kollega Wyn och jag lade fram ett ändringsförslag som avslogs av utskottet, vilket är ovanligt eftersom vårt utskott normalt visar prov på mycket gott omdöme.
I den nuvarande versionen av betänkandet konstaterar man att kommissionen har oinskränkt makt när det gäller behandlingen av klagomål.
Vi medger att kommissionen behöver en viss handlingsfrihet beträffande om och när ett överträdelseförfarande skall inledas, men denna bestämmanderätt skall tillämpas i överensstämmelse med kommissionens skyldighet att se till att gemenskapens lagstiftning genomförs och tillämpas.
Artikel 211 som gör kommissionen till fördragens väktare och artikel 226 som ger kommissionen rätt att inleda överträdelseförfaranden, är den viktigaste garantin i fördragen för att regelverket skall tillämpas.
Därför är vi oroade över att denna definition av kommissionens bestämmanderätt är mycket vid, och vi skulle föredra att den i stället beskrevs som en särskild rätt att göra bedömningar.
Slutligen vill jag nu när konventet håller på att avslutas betona vikten av att låta kommissionen bevara sin roll när det gäller att övervaka genomförandet av gemenskapslagstiftningen.
Antalet klagomål som kommissionen mottagit och antalet framställningar till Europaparlamentet visar tydligt att medborgarna behöver denna möjlighet.
