# ID: svediakorp-gov437267
# author: Figueiredo (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 230
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Rissektorn genomgår en svår period på grund av den obalans som orsakats av den samtidiga ökningen av den inhemska produktionen och av importen, vilket beror på preferenser och sänkta tullar under de senaste åren.
Situationen kommer sannolikt att förvärras på grund av de sjunkande tullavgifterna till följd av programmet? Allt utom vapen?, Världshandelsorganisationens kommande förhandlingsomgång och möjligheten till? triangelbildning? och missbruk av interna processåtgärder.
Intressena hos de producerande medlemsstaterna i söder och de konsumerande medlemsstaterna i norra Europa skiljer sig dessutom åt.
Sistnämnda konsumenter tycks föredra en variation av ris.
Detta är ett tecken på att EU är ganska bristfälligt.
Detta förslag till förordning är oacceptabelt.
Kommissionen föreslår en minskning av stödbeloppet med 50 procent till ett grundbelopp på 150 euro per ton, en kompensation motsvarande 88 procent av den kompensation som tillämpades på spannmål vid de tidigare reformerna och en kvantitativ begränsning och glömmer i sammanhanget bort den särskilda karaktären i denna monokultur som är koncentrerad till områden med särskilda kännetecken och utan möjlighet till en alternativ produktion.
Man ignorerar också att denna kultur har de högsta kostnaderna inom jordbrukssektorn när det gäller investeringar i maskiner, utrustning och anläggningar, huvudsakligen specialutrustning, varför all påtvingad nedläggning av näringsverksamheten skulle försätta risodlarna i en svår ekonomisk situation.
Därför instämmer vi med föredraganden.
