# ID: svediakorp-gov437175
# author: Mussa (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 556
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Jag gratulerar föredraganden Karin Jöns till hennes betänkande som är rikt på innehåll och lovar goda resultat.
Eftersom jag leder en bröstklinik i Italien vet jag vad jag talar om.
Jag instämmer helt i alla uppmaningarna till medlemsstaterna i syfte att få upp andelen kvinnor som spontant genomgår mammografiundersökningar till över 70 procent, en andel som ingen nation hittills har uppnått.
Jag anser att uppmaningen att skapa incitament och sprida initiativ i fråga om utbildning på de tekniska och sociala planen i medlemsstaterna, att ge bröstcancerpatienter psykologiskt stöd samt att verka för utbildning och specialistutbildning på gemenskapsnivå är mycket betydelsefull.
Jag kan tillägga att den sistnämnda utbildningen skall ges inom universitetens ram, på masternivå.
Dessa kurser skulle också kunna finansieras med våra utbildningsresurser.
Uppmaningen att snarast upprätta europeiska cancerregister så att vi äntligen får tillförlitliga siffror inom Europeiska unionen och kan jämföra hur den neoplastiska sjukdomen som helhet utvecklas verkar bra.
Det är rätt att medlemsstaterna uppmanas att utnyttja resurserna i strukturfonderna för att finansiera infrastrukturen på hälsoområdet.
Jag håller fullständigt med om föredragandens uppmaning att också estetiska ingrepp som bröstimplantat skall finansieras av sjukförsäkringen, liksom peruker och annat som patienten behöver för att återställa en kroppslig identitet som så mycket som möjligt liknar den hon hade före sjukdomen.
I många stater får patienterna själva bekosta dessa saker.
Några punkter i betänkandet är jag dock tveksam till.
Först och främst vill jag framhålla att det i ett betänkande av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor saknas en viktig komponent för att detta utskott skall kunna kalla sig jämställdhetskämpe.
Föredraganden nämner inte manliga cancerpatienter med ett ord.
Denna cancertyp drabbar tyvärr också män: i åldersgruppen 58 till 63 år insjuknar omkring en man på 100 000 i bröstcancer.
Jag kan tillägga att deras prognos är mer ogynnsam än kvinnornas just eftersom de inte genomgår mammografi och cancern därmed upptäcks för sent.
Jag undrar om inte utskottet åtminstone borde tillerkänna männen samma rätt till information som kvinnorna.
Mäns bröstcancer utgör bara en procent av alla bröstcancerfall, och jag förstår att den inte har en sådan ekonomisk betydelse att man kan tänka sig att införa särskilda kontroller.
Däremot anser jag att det krävs en kampanj för att medvetandegöra den manliga delen av befolkningen så att männen genom tidig diagnos kan öka sin livslängd och livskvalitet på samma sätt som kvinnorna.
Risken att insjukna i bröstcancer gäller framför allt unga personer på grund av den utbredda användningen av kvinnliga hormon och metaboliserande läkemedel som utlöser en - ofta obehandlad - gynekomasti.
Den andra frågan som jag skulle vilja ta upp är punkt 7g i betänkandet.
Jag tycker att det är onödigt att påminna patienterna om möjligheten att utöva sin rätt att anmäla läkaren, eftersom detta redan ingår i patienträttigheterna.
Det är också skadligt, eftersom det kan äventyra förtroende mellan läkare och patienter, vilket det terapeutiska resultatet enligt undersökningar och forskning till 50 procent beror av.
Jag tycker att det är mer legitimt att denna slags kontroll av behandlingens kvalitet utförs av de institutioner som har detta till uppgift, till exempel den europeiska kommittén för kontroll av bröstcenter, Specialist Breast Unit.
