# ID: svediakorp-gov437155
# author: Zissener (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 446
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade kolleger!
Trots att förhållandet mellan kvinnor och idrott historiskt sett har en lång tradition att falla tillbaka på ända sedan de första spelen i det antika Grekland fattades det först 1928 beslut om att ge kvinnor tillträde till de olympiska spelen.
Kvinnors deltagande har ökat stadigt sedan dess, även om detta både skulle kunna och borde utvecklas snabbare i dag.
Betänkandet handlar om kvinnors deltagande på idrottens tre kärnområden, nämligen i skolidrott, motionsidrott och tävlingsidrott, även om det inte föreligger några förslag om att skapa idrottsmöjligheter uteslutande för kvinnor på dessa områden.
Principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv skall tillämpas även inom idrotten.
Jag menar att jämställdheten inom idrotten är den viktigaste aspekten i betänkandet.
Målet med jämställdhetsfrågan i skolidrott, amatöridrott och proffsidrott är i första hand inställt på att förbättra integreringen av kvinnor på alla dessa nivåer.
Men å andra sidan måste man även inom idrotten se klart på vilken ställning kvinnorna har.
Exempelvis är kvinnor underrepresenterade i de beslutsfattande organen i idrottsorganisationerna.
Varför är det företrädesvis män som är engagerade i strukturen i idrottsföreningar och idrottssällskap trots att alltfler kvinnor blir medlemmar?
Inom elitidrotten blir diskrepansen allt tydligare.
Kvinnor företräds inte i de beslutsfattande organen i proportion till sina elitprestationer inom den professionella idrotten.
Tvärtom befinner sig kvinnorna i en mycket svårare sits inom elitidrotten, inte minst i fråga om de kvinnliga elitidrottarnas hälsa.
Här måste gemenskapen agera, närmare bestämt i samarbete med respektive elitorganisation.
Man måste dock även ge akt på vad som faller under subsidiaritetsprincipen.
Jag delar uppfattningen att det inte är nödvändigt att skapa en avdelning för? Kvinnor och idrott? inom kommissionen, vilket har föreslagits.
Dessutom saknas det en budgetpost för att finansiera en sådan avdelning, och därför motsätter jag mig artikel 5 i morgondagens omröstning.
Likaså ber jag er avvisa artikel 32 enligt vilken medlemsstaterna inom ramen för ändringen av direktivet? TV utan gränser? skall uppmanas att sända damidrottstävlingar i TV-kanaler i allmänhetens tjänst.
Det finns ingen lista som på europeisk nivå ålägger kanalerna att sända idrottshändelser.
De enskilda medlemsstaterna kan om de vill upprätta egna nationella listor över idrottshändelser av brett allmänt intresse.
En sådan skyldighet skulle enligt min mening leda till en överreglering som min grupp vill undvika.
Därför kommer vi inte att rösta för artikel 32 i morgon.
Avslutningsvis vill jag hjärtligt gratulera Geneviève Fraisse till ett utmärkt betänkande!
Även vi stöder betänkandet till stora delar och kommer i morgon att rösta för betänkandet som helhet.
