# ID: svediakorp-gov437134
# author: Schmid, Herman (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 611
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag är glad över att fru Smet har utarbetat detta betänkande, som jag i många stycken är mycket enig med henne om.
Jag är mycket positiv till den öppna samordningsmetoden.
Jag är dock också litet bekymrad över att den ofta betraktas som en slags mjuk lagstiftning och som ett slags sämre alternativ till vanlig lagstiftning, som något som bara skall användas i nödfall.
Jag tycker precis tvärtom.
Jag tycker att lagstiftning måste tillämpas när det saknas andra möjligheter, när det verkligen behövs myndighet, styrka och disciplin.
En rad offentliga uppgifter kan dock lösas på andra sätt än med lagar, disciplin, tvång och piska.
Den öppna samordningsmetoden är en modern projektförvaltningsform.
Den används till offentlig verksamhet som syftar till förändring, utveckling och löpande förnyelse och där man behöver kunna förändra sina arbetsformer i takt med de erfarenheter man får.
Det är kanske inte en tillfällighet att den öppna samordningsmetoden har vuxit fram ur de marknadsekonomiska samhällena, där den offentliga verksamheten måste vara lika smidig och lika effektiv som marknaden kan vara i sina bästa stunder.
Därför tycker jag att det är rörande att höra borgerliga företrädare som säger att de inte vill ha detta smidiga och effektiva marknadsinstrument, utan att de vill ha en byråkratisk, kontrollerande, lagstyrd gammaldags styrform i den offentliga sektorn.
Det tycker jag är märkvärdigt.
Den öppna samordningsmetoden tycker jag skall skrivas in i konstitutionen, så att den blir allmänt accepterad, vilket jag tycker är viktigt.
Jag är dock väldigt orolig för att man skall skriva in den på ett sådant sätt att man föreskriver hur den skall arbeta, vilka metoder den skall använda, vilka processer den skall omfatta osv.
Detta är vad som händer med en traditionell lagtext, men då skulle man binda den metod som skulle vara smidig, flexibel och rörlig och sätta tvångströja på den.
Då blir den inte alls lika effektiv.
Jag stödjer ELDR: s ändringsförslag på den punkten.
Jag har även själv lämnat in ett ändringsförslag som jag till min stora förvåning fick uppleva nedröstat i utskottet.
Nu återkommer jag med det.
Det handlar om att den öppna samordningsmetoden också är en samarbetsmetod, inte bara en samordningsmetod.
Den kan inte vila på sanktioner och bestraffningar.
Den måste som andra fria sociala relationer vila på tillit och respekt.
Vi kan därför inte använda oss av naming and shaming och worst practices.
Vad vi behöver är best practices.
Där skall fokus ligga.
Annars fördärvar man denna metod och dess möjligheter.
Den är annorlunda från lagstiftningsmetoden och därför är det helt felaktigt när man inspirerad av gammal lagtradition anser att man måste disciplinera, bestraffa och peka ut dem som inte lyder.
Denna metod är helt annorlunda.
Jag skulle vilja att denna metod sprider sig.
Det är på så sätt som den har kommit till användning i en del av de europeiska samhällena.
Den är inte lika utbredd överallt, men den är vanlig i de skandinaviska länderna som jag kommer ifrån.
Där spelar den en väldigt progressiv roll.
Den är också mer spridd i de anglosaxiska länderna, däremot saknas den i vissa andra länder som har en mycket mer traditionell förvaltningsapparat.
Jag tror att vi måste gå mot denna öppna, demokratiska och moderna samarbetsmetod.
Jag vill speciellt betona ordet demokratisk, därför att den är demokratisk, men på ett annat sätt än genom juridisk och rättslig kontroll.
