# ID: svediakorp-gov437130
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 563
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag skulle vilja gratulera Smet både till den utmärkta analysen i betänkandet om den öppna samordningsmetoden och till den lägliga tidpunkten för debatten, eftersom frågan, som bekant, diskuteras även i konventet.
Det finns i allt väsentligt två kategorier av frågor.
De som rör metodens demokratiska legitimitet och de som rör dess effektivitet.
När det gäller metodens demokratiska legitimitet är vår erfarenhet hittills att det finns en rättslig grund i fördraget endast på sysselsättningsområdet.
Det är alltså en öppen metod, vilken tillämpas med utgångspunkt i mycket uttryckliga bestämmelser som anges i fördraget, och i den processen spelar parlamentet en roll.
Denna skulle kunna vara mycket mer framträdande, men det har en roll, och dess åsikt är både nödvändig och respekterad.
Men som Smet med all rätt sade har ingen rättslig grund använts de andra gånger den öppna samordningsmetoden tillämpats.
Överenskommelser i ministerrådet har då legat till grund.
Parlamentets roll är följaktligen ännu mindre, även om jag måste säga att vi när det gäller såväl frågan om fattigdomsbekämpning - ett tillämpningsområde för metoden - som tillämpningen av metoden i samband med pensioner har gjort stora ansträngningar att samarbeta, att samråda och att informera parlamentet.
Metoden kommer säkerligen att spela en viktig roll i framtiden.
Vi ser att den börjar nyttjas på många olika politikområden.
Problemen i fråga om parlamentets delaktighet, och följaktligen metodens demokratiska legitimitet, har inte enbart en europeisk utan även en nationell dimension.
Den utvärdering vi har gjort visar att de nationella parlamenten i många länder inte är delaktiga och att de därtill inte ens informeras om de gemensamma handlingsplanernas mål, åtaganden och genomförandesätt.
Jag tror därför att det är mycket viktigt att den diskussion som förs i konventet resulterar i en artikel som avser den öppna samordningsmetoden i dess helhet och som specificerar parlamentets roll samt, såsom kommissionen föreslagit, att det finns en särskild passus om tillämpningen av metoden när det gäller socialt skydd - ett område med speciella problem - eftersom behörigheten på det sociala området många gånger är nationell.
I fråga om effektiviteten instämmer jag i det som sägs i betänkandet om att nationell och europeisk utvärdering av resultaten spelar en mycket viktig roll för att åstadkomma en förbättring från år till år.
Vår första erfarenhet är den utvärdering av den europeiska strategin, av tillämpningen av metoden på sysselsättningsområdet, som gjordes 2002, medan en utvärdering av tillämpningen på pensionsområdet kommer att ske 2006.
En andra fråga som rör effektiviteten är om tillämpningen av metoden bör finansieras.
Här måste vi säga att det hittills finns erfarenhet av finansiering av sysselsättningsstrategin genom socialfonden liksom av finansiering av bestämda riktlinjer, framför allt dem som avser mänskliga resurser, och vi tror att socialfonden kommer att kunna spela en mycket viktig roll, särskilt i samband med utvidgningen, för de nya länderna, vilka kommer att inbjudas att delta i genomförandet av metoden, dock med minskade resurser.
Jag skulle till sist vilja nämna påpekandet i betänkandet att integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i all gemenskapspolitik kan spela en mycket viktig roll även när det gäller tillämpningen av den öppna samordningsmetoden, eftersom det där alltid uppställs enskilda mål som skulle kunna gälla jämställdhet.
