# ID: svediakorp-gov437129
# author: Iivari (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 535
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
I Lissabon satte man på våren 2000 upp ett ambitiöst mål enligt vilket Europa på tio år skall utvecklas till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi.
I slutsatserna från toppmötet ingick en del konkreta mål avseende utbildning, speciellt utbildning i informationsteknik.
I Lissabonprocessen betonas förutom IT-utbildningen även vikten av livslångt lärande.
I Europaparlamentets utskott för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott gläds vi åt att utbildningen stigit upp på unionens agenda.
Vi behöver gemensamt uppsatta mål, mätare och gemensamma åtgärder.
De nya arbetsplatser som skapas kräver huvudsakligen specialkompetens.
IT-kompetens krävs numera i de flesta yrken.
Sådan kompetens är också ett av dagens områden för medborgarutbildning.
Om detta försummas blir livet svårt för medborgarna, och de kan komma att drabbas av uteslutning.
Förutom att utbildning är nyckeln till medborgarnas delaktighet är det även en grundläggande förutsättning för våra samhällens välmåga.
Det är bra att EU: s utbildningsministrar har kunnat komma överens om konkreta mål för utbildningen och att processerna i Bologna och Brygge i syfte att erkänna examina pågår.
Enligt kulturutskottets uppfattning behöver man förutom utbildning och livslångt lärande även öppen samordning på andra områden som hör till utskottets arbetsfält, som till exempel inom ungdoms-, informationsförmedlings-, kultur- och idrottspolitiken.
En utökning av samarbetet förstärker den inre marknadens funktion samt medborgarnas välmåga och delaktighet.
Därigenom skapar vi förutsättningar för harmoniska samhällen, stabil utveckling och framtidstro.
Införandet av öppen samordning inom utbildningen har trots de positiva målsättningarna även inneburit problem.
Det har ökat tjänstemännens makt och åsidosatt såväl Europaparlamentet som de nationella parlamenten när det gäller tillgång till information och möjligheter att påverka.
Så här kan det inte fortsätta.
Kulturutskottet kräver i sin resolution att Europaparlamentets roll klargörs och förstärks.
Det är nödvändigt för att processen skall få demokratiskt berättigande.
Utskottet poängterar också att den öppna samordningsmetoden inte får utvecklas till ett liknande förfarande som de övriga lagstiftningsförfarandena, men ett slutet förfarande som försvagar lagstiftningsmålen i EG-fördraget.
Kulturutskottet uppmanar i sin resolution rådet och kommissionen att förhandla med Europaparlamentet om det interinstitutionella avtalet med avseende på en öppen samordningsmetod.
Avtalet bör innehålla regler för valet av politiska områden för den öppna samordningsmetoden och ett förfarande för en konsekvent tillämpning av dessa.
Europaparlamentet måste kunna delta i beslutsfattandet fullt ut och på lika villkor.
Enligt utskottets uppfattning måste man i det interinstitutionella avtalet inkludera regler för Europaparlamentets deltagande vid utarbetandet av mål och indikatorer; samtidigt måste man komma överens om tillgången till handlingar, deltagande i sammanträden, uppföljning av ärendenas gång samt information.
Det viktigaste är dock att man utvecklar den öppna samordningen till en samarbetsmetod.
Det borde man fatta beslut om i Europeiska konventet som nu är på upploppet, och vid den kommande regeringskonferensen.
Betänkandet av Smet som gäller öppen samordning inom sysselsättningen och på det sociala området löper parallellt med kulturutskottets målsättningar.
Det är bra att två av parlamentsutskotten är aktiva när det gäller att skapa en parlamentarisk dimension för öppen samordning, vilket vi uppenbarligen behöver i Europa.
