# ID: svediakorp-gov437018
# author: Nordmann (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 472
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Andra före mig har sagt det.
Betänkandet av Oostlander ändrades ganska väsentligt i utskottet och förbättrades utan tvekan för ökad jämvikt.
I ett betänkande av det här slaget är det normalt att granska ett antal fel och brister, framför allt när det gäller frågor om mänskliga rättigheter och allmänna friheter.
På alla dessa punkter anser jag att man inte kan göra annat än att följa föredraganden.
Däremot följer jag honom inte lika långt i en personlig uppfattning som till stor del har dolts i ändringsförslagen, men som är underförstådd och ibland uttrycklig, nämligen den allergi som Oostlander enligt min mening har mot sekularismen och det sekulära idealet.
Hans uppfattning kom fram i hans korta muntliga redogörelse, där han presenterade vad han kallar Turkiets politiska filosofi, som han, genom den kronologiska ordningen, likställer med totalitarismen, som är en av de värsta formerna av politiskt förtryck som Europa har åstadkommit.
Men kemalismen var inte alls av detta slag och hänvisade inte till totalitarismens modeller, herr Oostlander.
Kemalismen, som utan tvekan var en upplyst form av despotism, hade som föresats att påskynda moderniseringen av Turkiet och hämtade inte så lite inspiration från Västeuropas demokratiska modeller, särskilt modellen om åtskillnad mellan kyrka och stat och modellen om sekulär republikanism.
Ni förstår, herr Oostlander: skälet till att Turkiet kan hävda ett positivt historiskt arv i sin medlemskapsansökan - som naturligt nog väcker debatt och till och med inkonsekventa debatter - är just strävan efter att integrera vår europeiska sekularism i ett muslimskt samhälle.
Detta är nämligen, vilket påpekades tidigare, utmaningen, en av 2000-talets utmaningar.
Man bör inte inta en så beklagande attityd som ni visar - och som framkommer i skäl G i ert betänkande - inför det sekulära idealet, ett ideal som vårt Europa stöder sig på och som enligt min mening framkommer med stor tydlighet i stadgan om de grundläggande rättigheterna, som vi har godtagit.
Tvärtom bör ni ge det sekulära idealet ett bättre bemötande och en mer positiv bedömning.
Herr talman!
Turkiet hade rätt att ansöka om medlemskap.
Jag anser att landet har rätt att förbli ett kandidatland under en viss tid eftersom framstegen är långsamma, och vi måste övervaka dem noggrant.
Detta hindrar inte att man bör se längre än till den torra formuleringen? det görs framsteg, men alltför få och det krävs mer?, och inse att för Turkiet är ansökan om EU-medlemskap en motsvarighet till vad begreppet? gränsen? var för Förenta staterna i slutet av 1800-talet.
En sådan typ av mobiliserande pionjärsfront ger kraft att gå längre.
Vi bör därför ge uppmuntran.
(Applåder)
