# ID: svediakorp-gov437017
# author: Baltas (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 491
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Med anledning av debatten om Oostlanders utmärkta betänkande om Turkiets anslutning till Europeiska unionen vill jag än en gång förklara att jag förblir varm anhängare av denna anslutning.
Min ståndpunkt grundar sig på följande skäl:
För det första skulle jag som grek vilja att detta till Grekland angränsande land utvecklas och utvecklar sitt folks kreativa förmåga inom de demokratiska ramar som Europeiska unionen garanterar för alla sina medlemmar.
Jag tror att det grekiska och det turkiska folket skulle få ett unikt tillfälle att samarbeta i en gemensam strävan mot ett fredligt och välmående Europa och mot bilateral solidaritet och fördjupning av sina kontakter.
För det andra skulle jag som socialist vilja se ett demokratiskt Turkiet uppnå en institutionell konsolidering av medborgarnas alla friheter att obehindrat och kreativt kunna bidra till sitt samhälles utveckling i enlighet med sina önskemål, förhoppningar och ingivelser samt genom sitt arbete.
Jag tror att en ekonomisk och kulturell utveckling av Turkiet som en följd av medborgarnas handlingsfrihet i en rättsstat på åtskilliga sätt skulle gynna, till att börja med, Turkiet självt, utan tvekan Europeiska unionen och självklart även ett närmande till, förståelsen hos och samarbetet med de till Turkiet angränsande länderna och folken.
För det tredje finns det även ett personligt skäl, herr talman, till att jag är förkämpe för Turkiets anslutning till Europeiska unionen.
Av övertygelse anser jag att militärens inblandning i ett lands politiska angelägenheter - på ett indirekt eller direkt sätt - inte löser några problem.
Den ger tvärtom upphov till problem och dödlägen i landet.
Jag hyser ingen särskild aktning och har inget större förtroende för alla landsfrälsande militärer runtom i världen, vilka betraktar varje fri yttring och handling som ett militärt mål som måste neutraliseras med alla medel - naturligtvis inte undantaget förbud, fängslande, tortyr och fysisk utrotning.
Turkiets europeiska utsikter förutsätter alltså att militären återvänder till sina kaserner och övervakas av det politiska ledarskap som folket demokratiskt valt till sin regering.
För 30 år sedan, när en militärjunta tog på sig uppgiften att stävja det grekiska folkets överdrivna demokratiska känsloutbrott, frös dåvarande EEG associeringsavtalet med Grekland, vilket hjälpte oss avsevärt i strävan att återgå till normala demokratiska förhållanden i mitt hemland.
Det personliga skäl som jag anfört ovan står i samband med den tidens kamp och erfarenheter.
Herr talman!
Det är ett tillfälle för det turkiska folket att utan offer och tragiska följder få en mjuk övergång till en fullt fungerande parlamentarisk demokrati, en demokrati med alla de parametrar som åtföljer den.
Den europeiska utmaningen tjänar alltså även Turkiets demokratiska utsikter.
Turkiet måste tolka denna utmaning som ett unikt tillfälle på landets europeiska väg.
Det ligger i dess händer.
Landets politiska ledarskap vill det, och Oostlanders betänkande anger förutsättningarna, för att undvika misstolkningar.
