# ID: svediakorp-gov437014
# author: Belder (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kollega Oostlander har skrivit ett ärligt, balanserat, kritiskt och rättvist betänkande om Turkiets ansökan om medlemskap i Europeiska unionen.
Alla berörda parter har till sist nytta av politisk tydlighet.
Jag håller med föredraganden - jag hänvisar till punkt 52 - om att Turkiet för närvarande inte uppfyller villkoren för att inleda anslutningsförhandlingar.
Betänkandet förstärker den skarpa slutsatsen på ett övertygande sätt.
I det sammanhanget tycker jag att tre grundläggande motstridigheter i förhållande till de politiska Köpenhamnskriterierna vilka, när allt kommer omkring, är avgörande anslutningsvillkor är av mycket stor betydelse: militärens dominerande ställning i den turkiska staten och det turkiska samhället, se punkterna 7, 8 och 9, vidare den ständiga diskrimineringen av religiösa minoriteter, speciellt de kristna samfunden, punkt 39, och för det tredje den besvärande kurdfrågan, särskilt punkterna 34, 35 och 43.
Den turkiska militärens härskande roll framgick med all tydlighet de senaste veckorna i den inrikes mediekampanjen om eventuella spänningar inom armétoppen mellan reformvänliga och de som var kritiska mot den här nödvändiga vägen mot EU.
Detta ryktesmaskineri säger mycket om det verkliga förhållandet mellan civila och militära myndigheter.
I Europeiska unionens medlemsstater är maktförhållandet helt annorlunda.
Kort sagt, Bryssel ligger tills vidare utanför Ankaras militärpolitiska synfält.
Under tiden kräver det styrande AKP religionsfrihet för muslimer i sitt eget land, men enligt västerländska experter på Turkiet säger de ingenting om samma grundläggande rättigheter för icke-muslimer.
Uppmaningen till kommissionen i punkt 40 om att göra en jämförande undersökning mellan religionsfriheten i Turkiet och EU: s medlemsstater är därför opportun.
Tillsammans med föredraganden uppmanar jag de turkiska myndigheterna att effektivt börja bry sig om den kurdiska sydöstra delen av landet.
Rådet och kommissionen borde ge ett kraftigt stöd för en total utvecklingsplan för denna kraftigt underutvecklade region.
En sådan turkisk utsträckt hand till de kurdiska medborgarna skulle fungera välgörande både inom och utom landet.
För att än en gång använda kollega Oostlanders ord: till och med oberoende av förbindelserna med EU.
