# ID: svediakorp-gov437008
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,375
# sentences: 62
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, herr rådsordförande, ärade ledamöter!
Dagens debatt om Oostlanders betänkande förs i ett viktigt skede i våra politiska diskussioner om Turkiet.
Under de veckor och månader som gått har Turkiet ofta stått i rampljuset, och den senaste internationella utvecklingen har återigen aktualiserat Turkiets strategiska betydelse för stabilitet och fred i en region som gränsar direkt till EU och som samtidigt är en av de mest krisdrabbade regionerna i världen.
Samtidigt står det alltmer klart hur positivt det skulle kunna vara för Europeiska unionen att ha ett muslimskt präglat land stadigt vid sin sida, vilket skulle bli ett levande bevis för att ett sådant land mycket väl kan ha samma värderingar som vi.
En av 2000-talets stora frågor kommer att bli hur vi skall utforma förbindelserna mellan västvärlden och den islamiska världen.
Här kan Turkiet komma att spela en huvudroll.
Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn gavs Turkiet en tydlig politisk vägbeskrivning.
Turkiet har nu mindre än 18 månader av intensiva reformansträngningar framför sig innan kommissionen skall yttra sig om huruvida Turkiet uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna eller inte.
För att stödja Turkiet på vägen mot ett EU-medlemskap har kommissionen påbörjat genomförandet av en förstärkt förberedelsestrategi.
För det första kommer samarbetet att stärkas på en rad områden såsom den politiska och ekonomiska dialogen, samarbetet kring rättsliga och inrikes frågor och sjösäkerhet.
Kontrollerna kommer att intensifieras, tullunionens tillämpningsområde utvidgas och handelsförbindelserna fördjupas.
För det andra har kommissionen föreslagit att det ekonomiska bidraget skall höjas väsentligt.
Kommissionen föreslår en tilldelning på 1,05 miljarder euro för tiden 2004-2006.
En del av detta stöd syftar till att främja initiativ för att konsolidera och vidareutveckla demokratiska metoder, rättsstaten, mänskliga rättigheter, jämlikhet mellan kvinnor och män och skyddet för minoriteter.
För det tredje antogs den 14 april ett omarbetat föranslutningsavtal för Turkiet.
Målet är att stödja Turkiet i uppfyllandet av anslutningskriterierna.
Givetvis är uppmärksamheten främst riktad mot de politiska kriterierna.
Föranslutningsavtalet utgör en mall för utvärderingen av hur Turkiet har uppfyllt de politiska kriterierna och därmed för de kommande åtgärderna i behandlingen av landets medlemskapsansökan.
Vi förväntar oss att den turkiska regeringen reagerar på föranslutningsavtalet genom att snarast anta en ny version av den nationella planen för att införliva gemenskapens regelverk och lägger fram ett tydligt lagstiftningsprogram med en tidsplan.
De reformer som Turkiet har beslutat under de senaste 18 månaderna är verkligen imponerande.
Turkiet har tagit tag i en rad olösta problem som nämns i de återkommande rapporterna.
Helt klart har det beslut som fattades i Helsingfors att bevilja Turkiet status som kandidatland varit en effektiv sporre för landet och satt en rad reformer i rullning.
Vi stöder Turkiets fasta avsikt att under innevarande år genomföra alla de lagändringar som fortfarande krävs.
Därmed kan Turkiet helt koncentrera sig på själva genomförandet nästa år.
Vi har med intresse uppmärksammat meddelandet från premiärminister Erdogans regering som handlar om viljan att utarbeta en ny författning.
Dessutom känner vi till avsikten att mycket snart fatta beslut om ytterligare ett politiskt reformpaket.
Det är med glädje jag konstaterar att ledande företrädare för den turkiska försvarsmakten så sent som för ett par dagar sedan förklarade sitt fulla stöd för Turkiets europeiska strävan och de reformer som hör samman med detta.
I föranslutningsavtalet har vi tydligt definierat de återstående svaga punkterna i samband med dessa frågor.
Det handlar om att avskaffa tortyr i praktiken och att upphäva begränsningarna i de grundläggande fri- och rättigheterna såsom åsiktsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet, det handlar om problem i samband med arméns politiska roll och det handlar om respekten för kulturella rättigheter och för domar som avkunnats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Precis som nämndes i kommissionens framstegsrapport 2002 skall reformerna för att bli effektiva även tillämpas av den verkställande makten och rättsväsendet i Turkiet.
Jag vill med eftertryck peka på att vår utvärdering inte endast kommer att röra den lagstiftning som har trätt i kraft utan även ta hänsyn till hur de politiska Köpenhamnskriterierna omsätts i praktiken.
(Applåder)
I fråga om respekten för de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga fri- och rättigheterna är bilden mycket splittrad.
Trots politiska reformer tycks åtminstone vissa domare, säkerhetskrafter och verkställande tjänstemän inta en oförändrad hållning i praktiken.
Nu liksom förr finns det många exempel på repressiva åtgärder.
Uppenbarligen spelar oron för säkerheten och det påstådda hotet från sekulariseringen och statens odelbarhet fortfarande en framträdande roll för de verkställande organens och rättsväsendets hållning.
Det senaste förbudet mot det kurdiska partiet HADEP och de inledda rättsliga åtgärderna mot Demokratiska folkpartiet (DEHAP) bevisar denna hållning.
Därför är det i dag trots de beslutade reformerna inte möjligt att göra ett bindande uttalande.
Jag skall heller inte förtiga att jag är orolig för den senaste tidens händelser som löper i motsatt riktning mot den inledda reformen och dess anda.
Detta spelade ju en roll redan i debatten vid vårt senaste plenarsammanträde.
På grundval av de senaste lagändringarna inleddes den nya processen mot Leyla Zana.
Det är nu av största vikt att den nya domen återspeglar andan i de demokratiska och rättsstatliga reformer som Turkiet har inlett de senaste månaderna.
Om Turkiet vill stärka trovärdigheten för sin reformprocess måste man överbrygga klyftorna mellan andan i de politiska reformerna och genomförandet lokalt.
Jag vet att detta inte är det lättaste med tanke på motståndet i vissa läger, men jag är säker på att Turkiet har både kraft och förmåga att nå detta mål.
När det gäller Cypernfrågan förblir vårt främsta mål att finna en omfattande lösning på grundval av FN: s plan för att ett förenat Cypern skall kunna bli medlem i EU den 1 maj 2004.
Därför gäller det nu att upprätthålla det politiska nuläget i Cypernprocessen.
Av två skäl är det viktigare än någonsin att stödja Turkiet i detta sammanhang: för det första för att göra det möjligt för turkcyprioterna att integreras helt i EU på samma sätt som deras grekcypriotiska landsmän, och för det andra för att lösa en fråga som annars skulle kunna bli ett hinder för att förverkliga Turkiets egna strävanden efter det att anslutningsförhandlingarna har inletts.
Som ett tecken på sin goda vilja och för att upprätthålla den politiska dynamiken antog kommissionen i går ett åtgärdspaket för den turkcypriotiska gemenskapen som omfattar ett brett finansiellt stöd för den ekonomiska utvecklingen och ett fortsatt närmande till Europeiska unionen och åtgärder för att främja handeln.
För det sistnämnda området föreslår vi möjligheten att varor från Cyperns norra del släpps in i EU.
Jag hoppas verkligen att alla parter skall agera flexibelt så att vi kan slå in på denna väg.
För Turkiets del återstår endast en begränsad tid för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna.
Den turkiska regeringen är medveten om detta, och jag vet att den turkiska regeringen är besluten att förverkliga målet, och jag är övertygad om att regeringen har den förmåga som krävs!
Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra Turkiet att arbeta i denna riktning och ge allt nödvändigt stöd.
De som skall genomföra reformerna i Turkiet behöver tydliga och tillförlitliga signaler även från oss.
Motsägelsefulla budskap står i vägen för acceptansen för reformerna i det turkiska samhället.
Låt mig därför återigen slå fast att stats- och regeringscheferna i de 15 medlemsstaterna de senaste åren gång på gång har tagit entydig ställning för att Turkiet skall bli medlem i EU, och detta gäller alla 15.
Det existerar inget principiellt nej till Turkiet av strategiska, geografiska, kulturella eller religiösa skäl.
Turkiet är en kandidat för anslutning och har rätt att få sitt önskemål om anslutning behandlat ärligt, rättvist och objektivt.
Kommissionen kommer att låta sig vägledas av denna grundläggande tanke i sitt samarbete med Turkiet och i den avslutande utvärderingen av om Turkiet är moget för anslutning.
Ett demokratiskt, rättsstatligt och tolerant Turkiet med en inre fred är en vinst för oss alla.
(Applåder)
