# ID: svediakorp-gov436921
# author: Stenmarck (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 381
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det finns ett grundläggande krav som alltid bör ställas på en konstitution, oavsett om det gäller en nationell författning eller konstitution för Europeiska unionen.
Det kravet är tydlighet, tydlighet i fråga om såväl maktdelning som väl avgränsade kompetenser.
Som svensk har jag dålig erfarenhet av utarbetande av författningar.
När Sveriges konstitution, vår grundlag antogs, lämnades alltför många frågor obesvarade.
Sveriges parlament, Riksdagen, gavs i det närmast oinskränkt makt att med enkel majoritet fatta beslut om i stort sett alla frågor.
Yttrande- och tryckfrihet fick tack vare en unik svensk tradition fortsatt stark ställning, men den politiska makten gavs klartecken att sprida sig i kompassnålens alla riktningar.
I en konstitution för Europeiska unionen får detta svenska misstag inte upprepas.
Det mest väsentliga måste vara att skapa en tydlig kompetenskatalog som klargör vilka uppgifter som är EU: s och vilka uppgifter som skall förbli nationella eller ligga på annan nivå.
Det finns förslag om att göra sociala frågor med delad kompetens till EU: s.
Detta vore som jag ser det ett historiskt misstag.
Sådana frågor hanteras bäst av varje enskilt medlemsland.
Jag ser dessutom ingen möjlighet att göra på något annat sätt i ett utvidgat EU med en väldigt stor ekonomisk spännvidd från ett land till ett annat.
Likaså måste den ekonomiska politiken i allt väsentligt förbli medlemsländernas.
Euron är medlemsstaternas gemensamma ansvar.
Den förutsätter budgetdisciplin.
Skatter och beslut om utgifter måste dock förbli nationerna ansvar.
Skillnaderna mellan olika länder är stora och kräver flexibilitet.
Låga skatter är de nya medlemmarnas enda möjlighet att så småningom ekonomiskt komma i kapp de nuvarande medlemmarna.
I fråga om maktfördelning är det viktigt att vi inte förser EU med ett flertal presidenter eller institutionsordförande.
Det bidrar knappast till ett mer effektivt EU.
Det roterande ordförandeskapet i rådet är dessutom viktigt för att medlemsländerna skall kunna känna samhörighet.
Det är också en unik möjlighet även för små medlemsländer att påverka unionens arbete.
Jag vill därför uppmana konventet och den kommande regeringskonferensen att vara mycket försiktig när man slår fast hur det framtida EU skall komma se ut och hur det skall fungera.
