# ID: svediakorp-gov436908
# author: Souladakis (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 473
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Om några dagar är det dags för mötet i Thessaloniki, en stad - eftersom många talar om historia och kultur - som var den andra stora staden i romarriket, den andra stora staden i det bysantinska riket, och som alltid varit en referenspunkt på Balkan.
Av andra historiska och kulturella skäl måste vi komma ihåg att staden inte bara välkomnade den stora judiska folkgruppen sefarderna, utan att den gjorde det sedan denna fördrivits av Spaniens inkvisition.
Balkan välkomnade på samma sätt hundratusentals romer, som även de fördrivits av inkvisitionen.
Dessa ord är avsedda för vissa som jämt vill tala om Europas kulturella börda.
Varje ordförandeskap kännetecknas av vissa viktiga omständigheter.
Ordförandeskapet i Thessaloniki har två kännetecken: för det första avslutas epoken med 15 länders ordförandeskap och inleds epoken med 25 länders ordförandeskap; för det andra, just av den anledningen, kännetecknas det av resultaten som rör Europas framtid, såsom denna tecknas av det konvent som pågår.
I den meningen finns det alltså två mycket viktiga omständigheter som det måste inrikta sig på, så att det skapar utsikter för framtiden.
Irakkriget har fått oss alla att - sannolikt föga förvånade - upptäcka väldigt många luckor när det gäller Europas utveckling.
Det är möjligt att det även fått positiva följder, för det har slutligen uppenbarat för oss alla - oavsett om detta sägs i dag eller inte - att Europa inte kan förbli en ekonomisk jätte när det är en politisk dvärg.
Mötet i Thessaloniki närmar sig alltså.
Jag skulle dock vilja tillägga två saker - även om det kan tyckas splittra mitt tal - om den andra delen i Thessaloniki, stabilitetspakten.
Stabilitetspakten gäller krisen på västra Balkan, i före detta Jugoslavien.
Det är en fråga som prövar den europeiska politikens duglighet och innehåll.
I den meningen är det en central fråga, och vi kan inte hantera den som sekundär bara för att vi, på gott och ont, betraktar frågan om Europas framtid och konventet som primär.
För att återgå till frågan om Europas framtid är det uppenbart att folken kräver demokrati, effektivitet och öppenhet.
Demokrati betyder parlamentarisk kontroll.
Effektivitet betyder förmåga att styra det man genomför, och öppenhet betyder att varje medborgare kan se vart hans pengar går och om de politiska målen tjänas.
I den meningen måste gemenskapsmetoden med dess varianter stärkas.
Jag tror att det grekiska ordförandeskapet, genom att kombinera Sokrates och Platons dialektik, som nämnts av vissa, och den mycket effektive Aristoteles, kommer att skapa positiva utsikter och bekräfta ett halvårs exemplariskt och högeffektivt ordförandeskap av ett land som är medelstort men som har mycket kompetenta politiker.
