# ID: svediakorp-gov436901
# author: Napolitano (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 688
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag kommer också att koncentrera mig enbart på det bidrag som rådet kan ge till en positiv upplösning av konventet i Thessaloniki och därmed till en positiv grund för regeringskonferensen.
För närvarande är det inte lätt att förutse hur långt konventets arbete kommer att ha nått till Thessaloniki, vilken text ordförande Giscard d ' Estaing kommer att underställa rådet eller vilken grad av konsensus som har uppnåtts i konventet.
Jag tror inte att allt kommer att vara klargjort och fastställt före Thessaloniki, och hur som helst måste rådet göra ytterligare insatser för att de mål som fastställdes i och med Laekendeklarationen från december 2001 skall uppnås helt.
Ordförande Prodi har redan påmint om huvudpunkterna i denna deklaration.
För min del vill jag påminna om innehållet och tonläget i deklarationen, särskilt vad beträffar de uppgifter som Europeiska unionen skall fullgöra och de utmaningar den har att ta itu med.
Det vore allvarligt om slutsatserna, först från konventet och sedan från regeringskonferensen, inte når upp till dessa ambitioner.
Jag känner att jag måste framföra en varning i fråga om detta: var de frågor som ställdes i Laekendeklarationen om Europeiska unionens roll i världen, om en större samordning av den ekonomiska politiken och så vidare bara retoriska frågor?
Se upp!
Om vi sviker de förhoppningar som dessa frågor har väckt hos de europeiska medborgarna och i världsopinionen tar vi på oss ett tungt ansvar.
Risken finns i dag och framgår av den text som konventets presidium hittills har antagit.
Man har vikt sig för det ökande trycket från somliga regeringschefer i de största länderna, särskilt när det gäller kapitlet om institutionerna, beslutsfattandet i rådet och även beträffande de framtida förfarandena för översyn av fördraget.
Av olika skäl vore det kanske upplyftande att läsa det fördrag som Altiero Spinelli var föredragande för och som antogs i detta parlament i februari 1984.
Ordförande Prodi har redan sagt mycket och varit mycket tydlig angående alla de allvarliga motsägelser och brister som finns i den text som presidiet hittills har antagit om institutionella frågor.
Jag vill bara än en gång slå fast de ståndpunkter som vårt parlament har intagit.
Som institution har vi inte tigit, vi har inte överlämnat oss enbart åt våra 16 företrädare i konventet - tyvärr är de bara 16 av 105 - utan vi har genom utskottet för konstitutionella frågor gett många bidrag och tagit upp viktiga diskussioner, under vilka det har gjorts ett klart ställningstagande mot alternativet med en fast ordförande för Europeiska rådet; det vill jag framför allt framhålla.
För att öka Europeiska rådets myndighet som instans har vi lagt fram andra förslag, som vi har undvikit att göra överdrivet personbundna.
Vi har inte bara inriktat oss på om ordföranden skall sitta i två och ett halvt år eller i fem år.
Ordförande Poettering underströk att vi bör stryka texten som säger att mandatet som ordförande i Europeiska rådet inte är förenligt med andra EU-uppdrag.
Jag tycker att det är viktigt att vi också stryker den text som säger att det inte heller är förenligt med nationella uppdrag, för om vi inför en heltidsordförande för Europeiska rådet - om vi så kallar honom chairman eller försöker oss på en avgränsande befattningsbeskrivning - kommer alla dubbleringar, all dualism i ledarskapet för unionen, som har anklagats för att skapa svår förvirring när det gäller de verkställande funktionerna, oundvikligen att gå sitt öde tillmötes.
Slutligen tror jag, som redan Frassoni och Bonde har sagt, att vi bör understryka att man visserligen tänkte sig en ordförande och en vice ordförande i Laeken, men att konventet som helhet fick ett kollektivt mandat.
Jag anser att rådet i Thessaloniki bör göra en hänvisning till detta, så att man inte fortsätter på en väg där de personliga åsikter som konventets ordförande har eller presidiets kompromisser väger tyngre än majoritetens uppfattning, som har bekräftats av en bred enighet i konventets plenum.
