# ID: svediakorp-gov436872
# author: Varela Suanzes-Carpegna (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 867
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger, herr kommissionär!
Jag blir besviken när jag lyssnar till den här debatten, eftersom det bara gruffas om nationella intressen.
Det sägs mycket lite om Europa och när det gäller resursbevarande talar alla parter enbart i eget intresse.
Jag anser att kommissionen har en viktig roll att spela för att försvara de europeiska intressena.
Var och en vet att själv ta för sig, för att använda ett spanskt talesätt, och det är inte vad vi vill uppnå.
Jag vill gratulera de tre föredragande, eller rättare sagt, jag vill gratulera Ó Neachtain, eftersom det är han som har utarbetat betänkandet - nu sätter Stevenson bara sitt namn på det som ordförande, trots att de ändringsförslag som läggs fram inför plenum kommer från UEN-gruppen, även om de även har undertecknats av ledamöter med nationella intressen.
Jag kommer inte att säga något om Favas betänkande, eftersom vi alla kommer att godta det och jag anser inte att det är särskilt polemiskt.
När det gäller Hudghtons och Stevensons betänkanden vill jag säga att jag stöder fiskeriutskottets arbete, som är vårt specialiserade och behöriga utskott för de här frågorna.
Vad som senare blir resultatet av de politiska intressena i kammaren är en annan sak.
Vi stöder Hudghtons betänkande.
Jag vill bara säga att jag instämmer i vad han säger om de regionala rådgivande nämnderna, som just skall vara rådgivande.
Vi måste lyssna till regionerna, vi måste lyssna till sektorerna.
Vi har sagt det här i parlamentet och det har sagts i rådet, men parlamentet och rådet kommer naturligtvis att ha det sista ordet.
Samråden är visserligen obligatoriska, men vi har en gemensam politik och gemensamma europeiska organ som skall fatta dessa beslut efter att ha lyssnat till sektorerna i alla regioner.
När det gäller Stevensons betänkande, finns det två grundläggande principer: för det första bevarande av resurserna och för det andra jämställda förhållanden mellan medlemsstaterna.
Det är två principer som kommissionen måste värna om.
Vi uppfyller bevarandeåtgärderna till punkt och pricka.
Vi vill ha en verklig, hållbar fiskepolitik, ett ansvarsfullt fiske, och är beredda att vidta alla nödvändiga åtgärder, inklusive fiskeförbud.
Om det finns zoner där det inte sker någon förökning av fiskyngel och unga exemplar och det inte går att fiska där, så gör ingen det heller.
Och det är rätta sättet att för att få biologiskt sunda lekområden.
Detta måste framgå mycket klart.
Följaktligen måste dessa zoner betraktas som känsliga.
Detta måste samordnas med den andra principen, nämligen gemenskapens princip om att ingen medlemsstat får diskrimineras av nationella skäl och åtgärderna för bevarande av fiskeresurserna måste beröra alla, så att det inte blir så att en del medlemsstater gynnas och andra bestraffas, eftersom åtgärderna i så fall skulle vara motverka gemenskapens syften och det hela skulle sluta i domstolarna, i det här fallet i EG-domstolen.
Jag hoppas att det inte blir nödvändigt att gå så långt för att de medlemsstater som har haft en övergångsperiod på 17 år, vilken mycket riktigt har löpt ut - den längsta övergångsperioden i Europeiska unionens historia - och som under dessa 17 år har sett hur deras egna rättigheter har inskränkts, nu får tillträde på samma villkor.
Åtgärderna för bevarande måste följaktligen beröra alla.
Det finns åtgärder, och kommissionsledamoten vet det, som går ut på att begränsa TAC-kvoterna, antalet fiskedagar, flottkapaciteten, alla dessa åtgärder är tekniskt selektiva.
Det finns många åtgärder, men de måste naturligtvis tillämpas likadant för alla.
Herr kommissionär!
Det är diskriminerande att man vill använda perioden 1998-2002 som referens.
Under dessa år var vissa medlemsstaters - jag talar om Spanien och Portugal - rättigheter inskränkta eller begränsade.
Om den perioden används som referens råder det följaktligen inte samma förutsättningar.
Vi är naturligtvis mot de ändringsförslag som UEN-gruppen och Verts / ALE-gruppen kommer att lägga fram i morgon, eftersom vi anser att det finns andra sätt att bevara resurserna, utan att diskriminera vissa medlemsstater.
Herr kommissionär!
Slutligen vill jag be er att klargöra om vi nu diskuterar det första förslaget som ni lade fram, eller om vi diskuterar det förslag som redan har översänts till rådet och som det finns en överenskommelse om, som någon ledamot sade.
Om det är så, ber jag er att parlamentet rådfrågas igen och om det inte är så, kommer parlamentet att utnyttja alla rättigheter som det har till buds för att det skall rådfrågas.
Hur som helst måste de politiska beslut som antas i parlamentet respekteras, men jag upprepar, dagens debatt har varit ett småbråk om nationella intressen, vilket är tråkigt för fisket och det är inte vad jag som europeisk ledamot hade velat se.
Kommissionen agerar inte tillräckligt kraftfullt när det gäller bevarandet av resurserna i Europas känsliga zoner, och de åtgärder som vidtas måste beröra alla på samma sätt.
