# ID: svediakorp-gov436856
# author: Goodwill (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 501
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi har, som Lange redan har sagt, gjort oerhörda framsteg med att minska utsläppen från vägfordon, genom att använda bättre teknik, katalysatorer och motorer för magra bränsleblandningar och genom att använda bättre bränslen - de tio miljondelar diesel som Euro 4 skulle fastställa.
Samtidigt har vi problemet vad man skall göra med resterna från oljeraffinaderierna, för vi reducerar svavelinnehållet i det bränsle som används i vägfordon, bränsle som innehåller 26 000 miljondelar svavel.
Så naturligtvis exporterar vi till tredje världen.
Tankfartyget Prestige transporterade högsvavlig tung olja från Estland till Singapore, men en stor del av återstoden används inom sjöfarten där den orsakar föroreningar till havs som vi har förhindrat på land.
Vi har ett internationell avtal enligt bilaga VI till Marpolkonventionen om att svavelhalten i känsliga havsområden skall minskas till 1,5 procent i Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön.
Till och med detta lilla steg framåt kommer att kosta en miljard euro per år, en kostnad som i sista hand kommer att bäras av konsumenterna som köper de varor som transporteras med fartyg.
Att nå hit med användning av råolja eller blandning med låg svavelhalt är den enkla delen.
Steg två enligt de Roos förslag kommer att bli dyrare och det krävs en noggrann kostnadsanalys innan vi går vidare med det.
Det finns naturligtvis ett annat tillvägagångssätt och det är att inte bara titta på bränslet, som i bilar, utan istället använda minskningsmetoder så kallade sea-water scrubbers, och det gläder mig att kompromissen inkluderar bestämmelser för försök med denna nya teknik.
Medan vi talar håller två färjor som ägs av P &amp; O på rutten Calais-Dover, en viktig förbindelse mellan det gamla och det nya Europa, på att byggas om i Tyskland.
En av dem, Pride of Kent utrustas med omvandlare av typen Eco-Silencer, och dess systerfartyg Pride of Canterbury utrustas inte, även om det förbereds för att kunna utrustas vid en senare tidpunkt.
Jag är säker på att dessa försök kommer att visa att fördelarna med denna teknik överträffar direktivet då det ger en minskning på 95 procent av utsläppen av svaveldioxid, jämfört med den minskning på 40 procent som vi kan uppnå genom att använda bränsle.
Detta är en stor förbättring jämfört med bilaga VI till Marpolkonventionen, som dessutom ger en minskning av mängden partiklar med 80 procent och en betydande minskning av föroreningar från kväveoxider.
De farhågor ur miljösynvinkel som Thors gav uttryck för måste få ett svar, i synnerhet effekterna av att släppa ut denna utspädda svavelsyra i havet i vissa hamnområden och även hur vi skall ta hand om det ackumulerade slammet på ett miljösäkert sätt.
Jag vill tacka de Roo och naturligtvis Hautala, som påbörjade detta betänkande, och de andra föredragandena för det konstruktiva sätt på vilket vi har lyckats förhandla fram en överenskommelse inom parlamentet.
