# ID: svediakorp-gov436834
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 391
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag kan försäkra er att kommissionen är fullt medveten om det betydelsefulla och allvarliga i dessa frågor med anknytning till klagomålet om den förmodat felaktiga tillämpningen av direktiv 77 / 187 / EEG sedan skolor för vidareutbildning i England och Wales förts över till den privata sektorn under 1990-talet.
Det har faktiskt lett till en korrespondens med kommissionens avdelningar som pågår sedan 1996.
Ledamoten är troligen medveten om det faktum att kommissionens analys av rättsläget skiljer sig från de klagandes.
Enligt vår information har Förenade kungariket nu införlivat direktiv 77 / 187 / EEG i den nationella lagstiftningen på ett korrekt sätt.
I enlighet därmed är tvister som gäller oriktig tillämpning, i princip, en fråga för de nationella domstolarna.
Kommissionens avdelningar har därför genom åren vid flera tillfällen framhållit att de nationella domstolarna utgör den lämpliga rättsliga ramen för att ta itu med de frågor som tas upp i det aktuella fallet.
I detta avseende bör det erinras om att de klagande faktiskt har vänt sig till de nationella domstolarna men utan framgång.
Beträffande kollektivavtalens rättsligt bindande karaktär i Förenade kungariket vill jag påpeka att även detta är en fråga som gäller tolkningen av den engelska lagstiftningen, och ofta kräver en bedömning av fakta i målet.
Direktivet, och i synnerhet artikel 3.2, förpliktigar inte en medlemsstat att ändra kollektivavtalens rättsliga karaktär.
Dessutom, även om kollektivavtalen, i allmänhet, inte är rättsligt bindande i Förenade kungariket, finns det ingenting som hindrar dem från att vara rättsligt bindande om de införlivas i ett anställningsavtal, och därigenom blir en del av avtalsvillkoren.
Huruvida det är så eller ej är ofta en komplicerad fråga som kräver en bedömning av fakta i målet.
I motsats till den slutsats som Employment Appeal Tribunal kom fram till i den klagandes fall, kom det nyligen ett utslag som gällde om ett sådant bindande kollektivavtal var tillämpligt i den nationella hälsovården.
I sitt utslag medgav EG-domstolen uttryckligen att det tillkommer de nationella domstolarna att avgöra huruvida förmåner som har sitt ursprung i ett kollektivavtal är bindande på överlåtelse och således även binder mottagaren i enlighet med artikel 3.2.
I enlighet därmed kommer ett kollektivavtal som inte var verkställbart före överlåtelsen att förbli icke verkställbart efter överlåtelsen.
