# ID: svediakorp-gov436826
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 470
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Europeiska kommissionen har givetvis analyserat framtidsutsikterna och de särskilda problemen när det gäller ungdomsarbetslösheten i ett utvidgat Europa.
Den första punkten gäller rädslan för flyktingströmmar.
De arbetstagare som förflyttar sig är vanligtvis dem i lägst ålder.
De undersökningar som vi har genomfört visar att rörligheten från de 10 framtida medlemsstaterna till det nuvarande EU: s 15 medlemsstater kommer att bli relativt begränsad.
Man har uppskattat en ökad rörlighet under de första åren som kommer att omfatta 250 000 personer årligen, och av dessa kommer hälften att utgöras av arbetskraft, men denna rörliga arbetskraft kommer att börja avta i slutet av decenniet och uppgå till mindre än 100 000 personer.
Dessa undersökningar inbegriper alltid en betydande grad av hypotetiska antaganden.
De är emellertid tillräckligt tillförlitliga om man betänker att man tagit hänsyn till samtliga av de förhållanden som råder i vart och ett av medlemsstaterna.
Tidigare erfarenheter av EU: s utvidgning, men även undersökningar av flyktingfenomenet, har antytt att de unga arbetstagarna som förflyttar sig från de nya medlemsstaterna framför allt förflyttar sig till de mer gynnsamma regionerna i de egna länderna, till storstäderna där andelen arbetslösa är lägre och där arbetstillfällena är relativt goda.
Alternativet för de unga i dessa länder är i första hand deras egna centrum och de regioner som är mer utvecklade, och inte att flytta till ett annat land.
Detta gällde alltså undersökningar av fenomenet med flyktingströmmar.
Den andra punkten gäller de övergångsbestämmelser för den fria rörligheten för arbetstagare som har beslutats på EU-nivå.
Som ni vet finns det ett avtal angående den fria rörligheten för arbetstagare under de första två åren.
Efter anslutningen kan varje medlemsland besluta sig för fri rörlighet, men de kan även välja att senarelägga den med 5 år.
Det är 5 + 2-regeln.
Den tredje punkten gäller sysselsättningsstrategin och tillämpningen av politiken där Europeiska unionen har ett mervärde.
Här bör det nämnas att det sedan tre år tillbaka förekommer ett samarbete mellan Europeiska kommissionen och var och en av de anslutande medlemsstaterna, där vi i allt väsentligt försöker stödja upprättandet av specifika handlingsplaner för att bekämpa arbetslösheten.
Man gör betydande försök att införliva åtgärder som förebygger att ungdomar avbryter sina studier, vilket är ett stort problem i många av dessa länder, men också att länderna förbereds så att man i och med den nya generationens strukturfonder i allra högsta grad investerar i mänskliga resurser.
Jag upprepar att mitt svar omfattar tre grundläggande punkter.
Den första är flyktingströmmarna och undersökningen av detta fenomen inberäknat ett potentiellt framtidsperspektiv.
Den andra punkten gäller den strukturella ramen och hur den har utvecklats på europeisk nivå, och den tredje gäller tillämpningen av sysselsättningspolitiken.
