# ID: svediakorp-gov436773
# author: Doyle (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 561
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det finns två frågor beträffande den reform efter halva tiden vi har framför oss.
Den ena gäller detaljerna i förslagen och den andra gäller valet av tidpunkt.
Frikoppling är en grundsats och i sig tämligen revolutionerande.
Även om det finns både risker och fördelar så anser jag mycket starkt att förslagen om partiell frikoppling utgör en mycket större risk utan att ställa minskad reglering i utsikt.
Vi bör se upp med de olika menyerna för frikoppling!
Till och med vår kollega Cunhas förslag att frikoppla oxkött men inte am- och dikor i mitt land, Irland, måste förses med en hälsovarning, då det kommer att leda till att priset för mjölkkalvar och avvanda kalvar kollapsar.
Vi bör se upp med förslag om partiell frikoppling!
Vi måste bli mer marknadsorienterade för att förenkla regelverket och även för att dra fördel av WTO-förhandlingarna.
Jag är dock inte helt övertygad på den andra punkten trots kommissionsledamotens många försäkringar att vi har spelat våra WTO-kort förståndigt.
Se vad som hände i den senaste GATT-rundan: EU förhandlade bort våra rättigheter på jordbruksområdet mot andra områden i enlighet med principerna.
Vi gav garantier om marknadstillträde som vi har levt upp till i EU och fick inte några garantier om marknadstillträde i gengäld.
I själva verket har Förenta staterna använt den 11 september för att genomföra den största höjningen av inhemska stöd på decennier medan vi i EU begränsade vår produktion, och de kom tillbaka till WTO-förhandlingarna med ett tydligt budskap om mer av samma medicin.
Köparna bör se upp!
Ingenting av vad de har sagt eller några uttalanden från Harbinsons mun inger mig tillförsikt om att vi har något att vinna på att spela våra kort öppet.
I själva verket är budskapet det rakt motsatta.
Hur stor är chansen att minskningen av importtullarna stannar vid omkring 36 procent och inte närmare de föreslagna 60 procent?
Den chansen är liten.
Juryn är ute och före Cancun spelar vi med den avgörande delen av Europas ekonomiska politik, den gemensamma jordbrukspolitiken som insats.
Kommissionsledamoten lever mycket farligt och vissa skulle nog säga obetänksamt i valet av tidpunkt för hans förslag.
Modulering med 5 000 euro kan inte accepteras, inte ens med löften om ytterligare investeringar i landsbygdsutveckling.
Att stjäla från fattige Per för att betala Pål är omvänd Robin Hood-politik och i bästa fall förvänt.
Med tanke på det evangelium om frikoppling som besjälar översynen efter halva tiden är det ologiskt att införa degression för att stödja - åtminstone i Irlands fall - en ny dairy com (dvs. gemensam organisation av marknaden), dvs. kopplade betalningar för mjölksektorn.
Varje land har sin egen lista med specialfall, som kan gälla unga jordbrukare, sjukdomsfrågor, frågor som rör förtidspensionering för jordbrukare, frågor om arvsrätt och de som gjorde stora investeringar under referensåren.
De måste tas om hand.
Vi har skyldighet att värna om jordbrukare i utvecklingsländerna som vi kan och kommer att fullgöra inom ramen för lika villkor i global skala men, som europeiska lagstiftare, har vi i första hand skyldighet att värna våra egna jordbrukare och en uthållig framtid för jordbruket i EU, den största jordbruksproducenten och den största ekonomin i världen.
