# ID: svediakorp-gov436750
# author: Della Vedova (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr kommissionär!
Ni har rätt när ni säger att vi nu äntligen har börjat diskutera en reformering av GJP.
Men er reform är inte den reform som krävs, framför allt eftersom vi vill minska dess återverkningar, vilket Europaparlamentet verkar föredra.
Er reform går inte till roten med frågan om GJP, dvs. det skandalösa faktum att Europeiska unionen fortsätter använda, och har för avsikt att fortsätta använda, hälften av resurserna i den egna budgeten på subventioner och protektionism på jordbruksmarknaden för att skydda en sektor som utgör två procent av Europeiska unionens BNP.
Det talas mycket om målen från Lissabon, att Europeiska unionens ekonomi senast 2010 skall vara den mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin i världen.
Tror vi verkligen att detta skulle kunna vara ett realistiskt mål när hälften av våra budgetresurser går åt till att skydda och subventionera jordbruksproduktionen?
En reformering av GJP kan inte ske om man enbart tar hänsyn till jordbrukarnas intressen.
Reformeringen skall ske med hänsyn till Europeiska unionens intressen, dvs. alla medborgares och alla konsumenters intresse, de medborgare och konsumenter som betalar 70 procent mer för mjölken än vad de skulle betala på en öppen marknad utan subventioner, som betalar 220 procent mer för kött än vad de borde medan deras argentinska kusiner dör av svält, eller om de inte dör, lider under tyngden av en ekonomisk recession på grund av att vi förbjuder dem att exportera sitt kött till Europa, de medborgare och konsumenter som betalar 90 procent mer för sockret, medan man i Moçambique inte lyckas skapa en ekonomisk återhämtning på grund av den europeiska protektionismen.
Exemplet Nya Zeeland, som trots allt är ett litet land, är typiskt: sedan subventionerna och protektionismen på jordbruksområdet avskaffats helt har jordbrukssektorns andel av BNP ökat.
Sysselsättningen har ökat, framför allt bland unga entreprenörer.
Kvaliteten har höjts.
Om vi vill skulle vi dessutom kunna diskutera miljöskyddet, randområden och bergsområden.
Men om vi fortsätter att kräva att hälften av gemenskapens budget under alla omständigheter skall gå till att skydda och subventionera produktion och export av europeiska jordbruksprodukter, då diskuterar vi något annat.
Vi förnekar möjligheten att komma fram till en överenskommelse om stora handelsavtal inom WTO och vi fortsätter framför allt att skada europeiska medborgare, konsumenter och skattebetalare.
Detta är sanningen, och en sådan reform, som syftar till att montera ned GJP, borde hamna på dagordningen så snart det bara går.
