# ID: svediakorp-gov436723
# author: Cunha (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (PT) Herr talman, herr kommissionär!
Min röst bär mig inte men jag skall försöka tala tydligt.
Kommissionen lade i januari fram sina lagförslag för en ny reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Förutom viktiga ändringar på vissa områden, är de huvudsakliga nyheterna i förslagen den så kallade frikopplingen och moduleringen av direktstöden till producenterna.
Med frikopplingen avser man att omvandla de nuvarande stöden till ett enda stöd per jordbruksenhet, vilken då skulle frigöras från dess produktion och motsvarande kvantitet.
Därefter skulle jordbrukarna alltid få samma belopp, oberoende av vad de odlar i framtiden och de kan t.o.m. låta bli att odla så länge de håller jorden i bra agronomisk form.
Med modulering vill kommissionen införa en minskning av stöden, vilken skulle nå 19 procent 2012.
Ungefär 2 / 3 av de därmed frigjorda anslagen skulle finansiera framtida reformer och ungefär 1 / 3 skulle sättas undan för att förstärka den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare, dvs. landsbygdens utveckling.
Av denna minskning av stöden skulle bara de jordbrukare som får mindre än 5 000 euro per år undantas.
Det förslag som nu läggs fram här i plenum har godkänts av en bred majoritet i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, på basis av ett kompromissförslag som föredraganden lade fram och förhandlade fram med alla politiska grupper.
Det mest väsentliga i detta kompromissförslag, som är tänkt att bli Europaparlamentets ståndpunkt, är följande:
För det första, bara stödja en delvis och gradvis frikoppling av direktstöden, begränsad till markbrukande jordbruk och uppfödning av ungtjurar.
Därmed kommer alla de andra bidragen att fortsätta att tilldelas enligt nuvarande modell.
För det andra, stödja en mycket mer begränsad modulering, på endast 6 procent i missgynnade områden och 8 procent i ej missgynnande områden.
De intäkter som då uppstår bör huvudsakligen avsättas till att förstärka den tredje pelaren.
Jordbrukare som får mindre än 7 500 euro skall också undantas från tillämpningen av moduleringen.
Tanken med denna ståndpunkt är att Europaparlamentet skall komma med några politiska budskap.
Det första är att parlamentet odelat stöder en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som gör den mer ekonomiskt rationell, vilket gör det lättare att tillämpa den i ett utvidgat Europeiska unionen och få förhandlingarna i världshandelsorganisationen mindre låsta.
Det andra budskapet är att en sådan förändring bör ske försiktigt och realistiskt.
Saken är den att vår ståndpunkt är att en total frikoppling av stöden, så som kommissionen föreslår, även om det verkar vara en intressant modell i teorin, i praktiken innebär betänkliga risker.
Det europeiska jordbrukets verklighet ignoreras, marknadernas stora instabilitet, som ständigt kräver förvaltnings- och skyddsinstrument vid gränserna, och den enorma variationen hos det europeiska jordbruket med enorma skillnader i avkastning och konkurrenskraft, och därmed påverkar det djupt olika hur ett frikopplat betalningssystem tillämpas.
Det tredje politiska budskapet att riskerna för ett övergivande av produktionen efter ett införande av ett system med frikoppling av stöd är särskilt allvarligt i missgynnande yttre randområden med lägre produktivitet och därmed mindre konkurrenskraftiga.
Därför föreslår parlamentet en lägre takt på moduleringen i dessa områden, att inget frikopplingssystem införs i de yttre randområdena och att hänsyn tas till alla dessa svaga områdens särskilda förhållanden, för att kunna fortsätta att erbjuda jordbrukarna där produktionsalternativ.
För det fjärde tänker parlamentet också säga att det inte är berättigat att redan idag besluta om en så stor minskning av stöden för att finansiera framtida reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Detta för att vi inte känner till kostnader eller tidsplan för dessa reformer.
För det femte bör också parlamentets ansträngningar att stödja en förstärkning av den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare framhållas, särskilt med finansiering av nya åtgärder för att garantera livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet.
Slutligen är det också värt att påpeka att man föreslår att den kommande reformen om frikopplade stöd fr.o.m.
2007 inte skall baseras på historiska kriterier utan på två stora kriterier: Yta och arbetstillfällen på varje enhet.
Avslutningsvis ger alltså Europaparlamentet sitt bidrag till att den gemensamma jordbrukspolitiken anpassas till nya behov och förhållanden, men parlamentet gör det dessutom för att undvika eller minska riskerna för att jordbruk överges, arbetslösheten ökar och nya allvarliga obalanser uppstår i vissa jordbrukssystem, särskilt i de mest missgynnande områdena och de yttre randområdena.
Vi hoppas med andra ord att jordbruksministrarnas råd, som fattar det slutgiltiga beslutet, delar parlamentets överväganden och tvingar kommissionen att ändra sitt förslag under de pågående förhandlingarna.
(Applåder)
