# ID: svediakorp-gov436610
# author: Berthu (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 259
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Förslaget till riktlinjer för sysselsättningspolitiken som kommissionen lägger fram för samråd med parlamentet är fullt av fromma generaliseringar: man skall förbättra den totala graden av sysselsättning, liksom kvinnors och äldre personers sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten på arbetet, förstärka den sociala sammanhållningen och införlivandet, alla dessa generaliseringar som vi redan hört hundra gånger, som inte lär oss något och som sannolikt inte heller lär regeringarna i medlemsstaterna något.
Den samordnade sysselsättningsstrategin skulle emellertid ha kunnat vara användbar, men man skulle ha behövt gå in mer i detalj, tala om mer exakta problem och jämföra länderna.
Man skulle exempelvis ha behövt påpeka att andelen arbetslösa i länderna i euroområdet närmar sig 9 procent, medan den i länderna som står utanför euron ligger nära 5 procent.
Kan man verkligen inte dra någon slutsats av det?
Även inom euroområdet är skillnaderna mycket stora.
Om vi bortser från Luxemburg, som är ett undantagsfall, har vi i ena änden Österrike med 4,2 procent eller Irland med 4,5 procent och i andra änden Frankrike med 9,3 procent och Spanien med 11,9 procent.
Kan man verkligen med sådana skillnader dra upp riktlinjer som tillämpas på alla, utan att det blir abstrakt eller till och med något konstgjort?
För min del skulle jag föredra att man bättre respekterar andan i den öppna samordningen, nämligen mångfalden och utbytet av goda tillämpningar, och att man konkret talar om lyckade erfarenheter som skulle behöva spridas.
