# ID: svediakorp-gov436602
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,323
# sentences: 65
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, det är ett nöje att få delta i denna debatt på kommissionens vägnar och, framför allt, på Diamantopoulous vägnar.
Hon beklagar att hon inte kan vara här i dag därför att hon deltar i ett möte med rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i Luxemburg.
Vi har nu kommit fram till det sista steget i våra gemensamma ansträngningar för att reformera den europeiska sysselsättningsstrategin.
Alla institutionerna har arbetat tillsammans för att nå en god kompromiss som nu är helt och hållet i linje med Europeiska rådets slutsatser, accepterar de flesta av Europaparlamentets synpunkter och, även om det inte är lika ambitiöst, ligger nära kommissionens ursprungliga förslag.
Våra ambitioner bör återspegla omfattningen av de utmaningar vi står inför.
För det första, full sysselsättning: för att förverkliga full sysselsättning måste vi skapa upp till 22 miljoner arbetstillfällen om unionen med 25 medlemsstater skall nå målet från Lissabon för 2010.
Vad kvalitet och produktivitet beträffar, innebär detta att vi måste se till att det inte bara skapas arbetstillfällen utan även bättre arbetstillfällen.
Vi måste ha en positiv strategi för strukturomvandlingen av ekonomin och vi måste vända den sjunkande produktivitetstillväxten.
När det gäller sammanhållning och integrering måste vi ta itu med ökande sociala skillnader och kvardröjande regionala olikheter.
Detta kommer naturligtvis att vara en ännu större utmaning inom en utvidgad union.
Vi kan bara klara dessa utmaningar om vi ser till att alla relevanta aktörer deltar aktivt i sysselsättningsstrategin och att de alla arbetar tillsammans.
Vilka är de viktigaste inslagen i reformen?
För det första, stabilitet.
Med denna reform måste vi svara på de kortsiktiga utmaningar vi ställs inför genom nedgången i våra ekonomier, och möta de mera långsiktiga utmaningarna för reformer.
Stabilare riktlinjer för perioden till 2010, med en översyn efter halva tiden under 2006, borde hjälpa oss att svara på både kortsiktiga och mera långsiktiga utmaningar.
Dessa riktlinjer bör, i princip, förbli oförändrade under åtminstone tre år.
Vi har även varit framgångsrika med att lägga fram mer fokuserade, enklare och mer resultatinriktade riktlinjer, som är koncentrerade på ett begränsat antal prioriteringar och tydligt anger de resultat vi strävar efter.
Att lägga fokus på resultatet snarare än på processen innebär ett mera kraftfullt betonande av mål och indikatorer för att mäta framsteg.
Vi har fått betydande stöd från parlamentet i detta avseende.
Även om vi kunde ha gått längre så välkomnar jag det faktum att ett rimligt antal väl fokuserade mål återstår.
En betoning av resultaten kräver även att större vikt läggs vid rekommendationer till medlemsstaterna.
Vid samordningen av sysselsättningsriktlinjerna och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken är det även viktigt att erinra sig fördelarna med denna nya samordning av sysselsättningspolitiken och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
Vi måste försäkra oss om att de parallella tidsplanerna för riktlinjernas olika delar bidrar till att de kompletterar varandra och till en mera följdriktig politisk samordning på europeisk nivå.
Jag övergår nu till de nya prioriteringarna.
Jag kommer inte att behandla alla enskilda riktlinjer, utan jag skulle vilja tala om de tre viktiga utmaningar som de behandlar.
För det första måste människors och företags anpassningsförmåga främjas.
För anpassningsförmåga krävs att det finns en god balans mellan flexibilitet och säkerhet på arbetsmarknaden.
Det krävs även investeringar i entreprenörskap och för att hjälpa människor och företag att klara effekterna av ekonomisk omstrukturering på ett bättre sätt.
För det andra, för att uppnå full sysselsättning måste vi undersöka hur vi kan öka deltagandet på arbetsmarknaden ytterligare.
Vi måste tillvarata potentialen inom alla befolkningsgrupper bättre.
Vi måste öka kvinnors och äldre arbetstagares deltagande på arbetsmarknaden.
Vi måste integrera invandrare full ut i arbetsmarknaden.
Vi måste omvandla svart arbete till vanlig anställning.
Parlamentets stöd var oerhört viktigt för att säkra en överenskommelse i just denna fråga.
Vi skickar nu en tydlig signal om att vi inte bara vill ha mer sysselsättning utan även bättre sysselsättning.
För det tredje, investeringar i mänskligt kapital står mer och mer i centrum för ansträngningarna att skapa fler och bättre arbetstillfällen.
Det är avgörande för mer sysselsättning, större produktivitet och även för mer integrering.
För detta krävs det att resurser omfördelas till fördel för investeringar i mänskligt kapital.
Låt mig nu behandla parlamentets synpunkter.
Jag beklagar de svårigheter med tidsplanen som parlamentet har ställts inför.
Jag förstår era farhågor och jag vet att både rådet och kommissionen har gjort allt vad de har kunnat för att ta hänsyn till era synpunkter.
Trots dessa svårigheter har parlamentets uppfattning fått ett starkt genomslag i de reviderade riktlinjer som jag lägger fram i dag.
Era synpunkter har faktiskt bidragit med betydande mervärde på ett antal områden.
För det första, en hänvisning om att minska arbetslösheten.
Parlamentet kämpade hårt för att inkludera en hänvisning om att minska arbetslösheten.
Jag håller med om att det är viktigt att visa Europas medborgare att syftet med dessa reformer är att direkt ta itu med de frågor som berör dem mest.
Det gläder mig att rapportera att vi nu har en sådan hänvisning i de inledande punkterna till riktlinjerna, även om parlamentets önskemål var mera långtgående och föreslog ett nytt mål för full sysselsättning.
Det andra området som berörs gäller ett fjärde övergripande mål för lika möjligheter.
Som ett resultat av parlamentets yttrande har vi nu kraftfullare riktlinjer som ger könsrollsfrågor en högre profil.
Den omarbetade texten går inte så långt som att inkludera ett fjärde övergripande mål men riktlinjerna har stärkts på två viktiga områden: för det första, slår den inledande texten fast att lika möjligheter och jämställdhet är avgörande för framsteg mot alla tre målen, för det andra har vi nu en fullständigare riktlinje som behandlar jämställdhet i sig.
När det gäller en högre profil för entreprenörskap välkomnar kommissionen i hög grad parlamentets kommentarer att tillämpningsområdet för riktlinjerna för entreprenörskap bör vidgas till att omfatta alla små och medelstora företag, snarare än endast nystartade företag.
Detta förslag har accepterats.
När det gäller en synligare roll för lokala och regionala aktörer, återspeglar de nya förslagen på ett bättre sätt betydelsen av att se till att lokala och regionala aktörer engageras i sysselsättningsstrategin.
I överensstämmelse med parlamentets önskemål har vi nu en speciell riktlinje om regionala olikheter som erkänner den viktiga roll som lokala och regionala aktörer spelar för att ta itu med sådana olikheter.
Diskussionerna om styrelseformer var tämligen svåra.
Detta är uppenbarligen en mycket känslig fråga för medlemsstaterna.
Det är dock viktigt att betona att det i sista hand beror på förbättrat genomförande och bättre styrelseformer om den nya europeiska sysselsättningsstrategin skall bli en framgång.
Detta är till och med ännu viktigare om vi tar hänsyn till de nya medlemsstaternas behov.
De har öppet erkänt frågans avgörande betydelse.
Detta är ännu ett område där vi varmt välkomnar det starka stödet från parlamentet.
Riktlinjerna säger nu uttryckligen att parlamentsorgan kan lämna viktiga bidrag för att förbättra sysselsättningsstrategins styrelseformer.
Trots det faktum att detta inte motsvarar ert förslag, att nationella parlament borde anta nationella handlingsplaner, är det dock ett viktigt framsteg för att säkerställa bättre styrelseformer för strategin.
Jag anser att dessa omarbetningar, genom att acceptera mycket av vad ni hade förväntat er, nu ger uttryck åt alla parters gemensamma uppfattning.
De reviderade riktlinjerna lägger fram konkreta mål, prioriteringar och målsättningar och stärker genomförande och styrelseformer för strategin som helhet.
Som sådana utgör de en utmärkt utgångspunkt för att stödja nationell sysselsättningspolitik och arbetsmarknadspolitik under de kommande åren.
